- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 8 - Plansch 505-576 /
228

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCIRPUS COESPITOSUS.

T U F - S X. 1 R P.

Tufsäf, Myrsäf; på Norrska Säf, Björneskäg, Finds A äg,
Tujsäf, Myrsäv, Myr bus t, Myrbustling, B) örnlä g, Bjön.
nebaak, Bjönnevaakn; på Danska Myresiv, Mossesivy
Tuesiv, Koemule; på Tyska Torfbinsen, Kleinos
W asserbinsgras , deutschos dickes Bins gr as ,

VPeckerbinsen; på Holl. veenige Bies; på
Eng. Dwarferlnbrush; på Fr. Scirpe
en gazon.

Strået trindt streckadt med boratlik slida,
mångfaldigt fjälligt; Axen inom et två,skäligt
blomfoder, hvars nedersta skal är lika långt med
axet.

Linn. FI. S». 43. — Lapp. 20. Triandria Monogynia — Liljebl.Sr~
F). 5. 22. 2. Ta km ann in GAR, Enqvinnade.

SCIRPUS Boeotryon.
0*ma,t-Skirp.

Myrsäf.

Strået bart något strekadt med en tvert afskuren
slida: Axet med ivåskaligt blomfoder, hvars
ena eggrunda agn är störst men kortare än
axet.

Linn. Sappi. 103. Triandria Digynia. Liljebl. Sv. Fl. 3. 23. 3.
Tremänningar encjvinaade.

•Båda dessa Skirparterna tilhöra den slägtflock, som
ut-märker sig med ire märken på stiftet och med strån som
i toppen hafva endast ett enda ax, och slägtet igenkännes
med sina taktrgellikt på hvarandra liggande fjäll vid fästet af
axet, son» saknar blomkrona ; men har, et hårigt trådlikt
aff«illande stift och et trekantigt hårfritt frö. De träffas ofta
tilhop* i tufagtiga kärr, torfmossor, ängar, skogsbackar o.
s. v der marken är sur. Ehuru närslägtade åtskiljas de så
väl sins emellan som från en annan slägting: den
mång-stjelkade (s. multiculmis) genom de redan anförda känne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/8/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free