Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5y 8.
STACHYS SYLVATICA.
Skogs-Stachys (Axört *).
Stinknässla} Skarlakansgräs. Norrsk: Duul, Dull> Grise
rod, stor Qalietand, stor Holnottu. Dansk: stor stinkende
Dövnelde. Tysk: TValdrossnessel, Waldnessel,
Rechen-nessel, grosse Stinknessel, Slucknessel, grosse slinken de
ZFaubenessel, Schartacknessel, Krutennessel, Kröterikraut,
Bienensaug , Binsaug, hulkeskraut, Schneppen. Holl.
hosch-Atidaorn, Boschnetel. Eng. The Woodsiacliys >
Hed-genettle, Hedge VVoundwort. Fr. La grande
Ortie puante. Port. Ortiga morta dos bosques.
Stjelhen tät; Blaclen bredt hjertlika, skaftade;
Blommorna 6 i hvarje krans.
Linn. Sy st. Na t. 12. 3g4. 1. — Fl. Sv. 5a6. — Vf’illd. Sp. pl. 3. 97. *.
Didtmamia Gymnospermia. — Liljebl■ 3* 5a6. i. Ttåväioigc, metl
nakna Fröu. — Retz. Fl. osc. 704-
I-3et är i skogslundar, särdeles under buskar, stundom
ock på bergiga trakter, som man träffar nästan ölver hela
Skandinavien denna växt, hvars slägtmärken Sv. Botanik
redan meddelat, då den N:o 451 anfört Kärr Knylörten.
Från en flerårig, krypande, men ej vidt utbredd rot,
upstiger växtens stjelk til stundom 2 fots höjd, föga grenig,
fyrkantig, täthårig med rakt utstående hår. Dess blad
af-taga i storlek upåt, men äro alltid försedda med skaft, som
i samma förhållande äro kortare; de äro bredt hjertlika,
spetsiga, starkt sågade, tunna och veka, af en mörkgrön
färg. De öfvergå likväl uptil mera til Iansettform, i
synnerhet vid blomkransarne. I Juni-Aug. månader
framkomma i den axformiga toppen örtens carmosinröda i krans
sittande blommor, 6 i hvarje krans. Blomfodret har 5
flikar eller liksom skarpa tänder al en i brunt jtötande
grön färg. Från den cylindriska blommans pipöpning utgå
hvita strimmor. Dess stinkande lukt, som närmar sig
Stinkörtens (Ballota ruderalis 1. nigra), förråder en, ehuru annu
icke försökt, medicinsk kraft; men afhåller icke Boskapen,
at uti Skogs Stachys finna en smaklig föda, titan at den
gifver mjölken någon bismak. Af Getter och Får ätes den
*) Sliigtnamnet är grekijkt: £tCt%vg, ax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
