Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erythraea littoralts, ramosissima"& pulchella,
nom dess tiltryckta, nästan 5:sidiga, 5:tandade blomfoder,
dess traitlika med lång pip försedda blomkrona; dess
efter frösättningen spiralvridna ståndareknappar och en
nästan jemnbred enrum mig kapsel. Deremot halva Chironico
et 5:delt blomfoder, en nästan hjullik blomkrona, och et
4:rummigt fröhus. — Frän Gentianerne är Slägtet dessutom
redan tilräckiigen skildfc derigenom, at de hafva 2:ne
tydliga pistiller.
Vi vilja här följa den af Persoon redan antagna
indelning i sådana som hafva blommor 1:0 med skaft och z:a
ut an skaft: til de förra hör den Erythreea, som först
bJif-vit af den skarpsynte, så mycket af Vetenskapen förljente
Mag. Docens Fries, anmärkt såsom Svensk, under namn af
Er. littoralis. Han hor äfven haft godheten meddela det
exemplar, som ligger til grund för den här gifna figur. I
sina Novitiis Fl. Sv. har han upgifvit anledning til det
specifika namnet; men man finner väl lika lätt, vid
jemn-föreise med den i Engl. Bot. åberopade figur, at den är
vida skild från denna, såsom ägande en spänd-r«k stjeik
och dels bredt lansettlika, dels ock omvändt eggrunda blad
ner vid roten, och i toppen under de sammangyttrade
blommorna; som det är synbart at denna art skiljer sig
från de öfriga i Skandinavien, genom flerfaldiga från
en krans af blad vid roten upgående stjelkar, lörsedda
med jemnbredt lansettlika blad och genom blomfodrens
lika längd med blompipen. Vi hafva likväl tils vidare velat
bibehålla det af Hr Fries gifna specifika namnet.
Den andra til samma afdelning börande art är Er.
ramosissima, hvilken genom sin egna växtegenskap at up
»kjuta i en stjeik och sedan fördela sig i mångfaldiga
grenar, är redan deraf skiid ; men har dessutom bredare
nästan ovala stjelkblad, som i den anförda varieteten
öfver-gå til nästen eggrunda.
Til den sednare afdelningen åter hor Fr. pulchella Sw. som yäl i art»
seende til blomfodret närmar sig den sistnämnda , men har en helr annan
Ställning. Stjelken är mera spänd , bladan mera runda och förekommet
alltid utan grenar. Vi hafva träffat den så väl vid Stocksund, som Alkistan
nära Hufvudstaden; men aldrig funnit den grenig. Den kommer ock i
anseende fil sina skaftade blommor närmast Er Centaurium, tmlken i
up-ställningt-n bor sluta slägtets arter, såsom närmast beslägtad med
Gentia-nerna. Hr Hartman anför i sin Flora Scand. s. 101: at Fig. i <jV. Botanik.
219 liknar Er. eentaurium til örten; men Er. litcoralis til blomman.
IVIisstaget i denna beskyllning emot Sv. Bot blir-synbart yid j-emnförelsa
emellan figurerne. Och ar Sv. Botan.ks figur är den som v. Linne asyftar,
ehuru hans korta beskrifning lemnar den mindre bestämd , Öfvertygas man
lätt genom öfverens.tämmelsen med fig i Eng! Bot. hvars författare ägt
tilfälle at söka säkerhet häri 1 v. Linné-t eget Herbarium.
Efter föregången undersökning lär hos dessa arter icke saknas samma
♦genskaper, som för V.rythrrea (Chironia) Centauiium redan äro tilkänna
gifua , hvars medicinska nytta är allmänt känd.
Fig i Strand-Erythrcea. — a dess blomma öppnad och förstorad. —•
b dess blomfoder. — * Grenig Erythreea. — a- en dess blomma. — b.
Fisiillen. — c. en ståndare, förstorad. — 5. Smdcäck Erythroea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
