- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 9 - Plansch 577-648 /
19

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58r»

Agrostis stolonifera.

stundom med et och annat hårknippe vid basen och dei
större skalet oftast borstfritt, merendels affallande; samt et
iritt sällan blomkronan vidväxt frö. Från en mångårig rot
;upskjuter Kryphven flera strån, bladknippen och rotskott.
Strået blir sällan högre än £ aln, är fint strimmigt och
försedt med knän, som fästa sig med nya rötter vid
jorden och gifva egna nya stånd. Bladen äro nästan
jemn-breda, spetsiga och skrofliga. Tunghinnan är kort, aflång
och afskuren. Blomvippan, som har en nästan eggrund
form, är mångbloromig af ljus violett och grönagtig färg,
likväl före och efter blomutvecklingen mera
sammandragen. Dess grenar äro a-5:delta, nästan trinda, strimmiga,
inåt släta, men utåt med liksom afnött styfva små hår;
smågrenarne utbredde, släta. Blomfoderskalen äro
lansett-lika, spetsiga, en-nerviga, det ena något större med en
anot spetsen styfhårig köl; det andra glatt. Yttre
blom-kronskalet är af det inre blomfoderskalets längd, eggrundt,
lansetilikt med 3:ne nerver, af hviika den medlersta stundom
öfvergår til en styfspetsning (mucro); deremot det inre är

2-3 gånger kortare, i spetsen tvåklufvet, med korthåriga
knippen vid basen.

Yi finne af denna art 2:ne tydliga artförändringar: a)
med agnborst och b) ganska lågväxt och mera tufvig. Den
sednare förekommer egentligen på flygsandshedarne i Skåne
och bidrager alltför mycket til deras vallande, hvadan den
der bör vårdas til et godt Fårbete; men sjelfva
hufvud-arten och första artförändringen träffas deremot ofta som
ogräs i åkrarne, der den icke utan flitig plöjning och
trädeskörning kan, i anseende til sin stora benägenhet at
tufva sig, utrotas. Gräset ätes gerna af Nöt*buskapen och
föraktas ej heller af Hästar, Får och Svin, men lemnas
af Getter.

Tab. — Fig. af Hr Aurelius. — a. en blomma i nat.
st. med fröredningsdelarne. — b. den samma forstor. utan
dem. — c. fröredningsdelarne särskilt, förstorade. — d.
blomfodret i nat. st. — e. förstör. — f. blomkronan sedd
på sidan, och —• g. på ryggen, förstorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/9/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free