Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOLINIA AQUATICA.
Vattek-Molibu.’
Kärrtåttl. Tysk. Wasserschmelen, Quellgras,
Q/teilen-gr as, Wasse.rliirse, Siis ser iVassergras, Milenhs, Milentz,
Mili t z, Siisser Milenks, Kleines Milizgras. Holl. Waterig
Rietgras. Eng. Waterhairgrass, sweet tas tis
Watsraira. Fr. La canche aquatique.
Strået upstigande; Blomvippan utspridd; Agnen
trubbiga.
Linn. Syst Nat. 12. 2 91 6. — Fl. Sv. 68. — Sp. pl. ed. TVilld. X.
376. Aira aquatica. Triandrxa, Digynia. — Lil/ebl Sv. Fl. 3. 5g. ir.
Tremän ning, Tvåqvinnad. Aira aquatica. — Retz Fl cec. 3a — Roem.
Syst. Veg. 2. 696. z. Catabrosia aquatica. — Wibel Werth. p. 116.
X vatten och på fuktiga ställen träffas detta gråsslag, dock
mindre allmänt. Det har länge varit ansedt tilhöra
Aira-slägtet; men Wibel och sedermera Palisot de Beauvois
samt Roemer hafva icke utan skäl hänfört det til et eget
slägte, som af den förstnämnde blifvit gifvet det af os*
såsom äldst bibehållna namn, men kallas af den sednare
Catabrosia. Slägtet utmärker sig med et 2-5 bladigt
blomfoder, som är kortare än småblommorna, hvilka hafva det
undra blomkronskalet nästan afskurit och utbitet • tandadt
(eroso denticulata) och det öfra nästan 3:klufvet.
Hånings-husen lansettlika ; Fröet 2:hornadt. Det synes således
til-räckligen skildt från Aira, som, utom andra olikheter har
småblommorna kortare än blomfodret, öfra blomkronskalet
2:delt - tandadt, samt eggiundt håningshus. Ännu mindre
kunna de fiere arter höra hit, som Hartmans Flora förena
med denna, hvaraf några både til habitus och förenämnda
slägtmärken äro från denna åtskiljda. Från en krypande
rot upskjuter Molinia aquatica glatta strån til omkring en
fots höjd med en krökning vid basen. Bladen äro
jemn-bredt-lansettlika , något trubbiga, släta. Stråens axfästen
äro släta; men smågrenarne något skrofliga. Småaxen
egg-rundade trubbiga, dels violett- dels grönagtiga, mestade/s
2, sällan t:blommiga. Småblommorna äro vid basen nakna.
Agnen trubbiga i spetsen naggade, det öfra större, ganska
trubbigt med 3 nerver, det undra blott med en nerv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
