Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591.
TRIENTALIS europaea.
Europeisk Trientalis.
Bufkulla. Norsk. Hvidsorinen, Stjernellomma, Skowpryd,
Skogpry, Fager blom, Fager guld, Qyitsej, Öjnegräs. Dan,
Vintergrön, Skowstjerne. Tysk. Das Hernbliimclien,
’St er nkr au t, Majierblume, Scliirmkraut. Eng. Cheeckweed,
Wintergreen. Fr. Trientale, Pirolle des Alpes,
Alsine des Alpes.
Bladen förenade i en omkrets kring stjelken,
olika stora, lansettlika, helbräddade.
Linn. Syst. Nat. n. 259. 1. — Fl. St. 826. — Sp. pl. cd. IVilld. a.
282* *• — Hjsptandria, Monogynia. — Lil/ebl. St. Fl. TiohäkMinc,
Eaqtinnad, — ReCz. Fl. cec. 725.
f^å skogbeväxta ställen, der den liksom synes efterträda
Hvitsippan, ger denna stjernlika, snöhvita blomma en
fåg-nande prydnad åt Maj och Juni månader. Dess likformiga,
platta blomkrona är, såsom blomfodret, vanligen 7:delt;
sällan 5, 6, 8, gidelt. Ståndarne 7—8, någon gång 5, 6
å 9 til antalet. Frukten utgöres af et torrt bär. Af
Trientalis är ännu icke känd mer än denna art; om man ej
för sina något smalare lansettlika tilspetsade, sneda blad,
derifrån vill, med Pursh, (kanske icke utan all anledning)
skilja den Nord Amerikanska, hvartil Michaux likväl icke
funnit nog skäl.
Från en något knölig, med många trådar fullsatt
flerårig rot, upkommer med enkel uprät stjelk den
Europeiska arten , til en höjd af 4 tum eller i fot, (hvilket gifvit
anledning til slägtnamnet). Roten ger årligen sidoskott ,
hvarifrån bildas nästa års planta. Stjelken har nertil
endast skiftevis sittande, strödda, helt små, åt roten til, allt
mindre blad ; men i toppen mer än 1 tums långa
sammanförda (conferta, ej i krans sittande,) lansettlika glatta
ådriga blad, af hvilka det öfversta är störst, alla nästan
horisontelt utbredda. Emellan bladen upskjuta allmännast
en, ofta a, sällan 3 blommor, på hvar sitt blomskaft.
Blomfodret utgöres af 7 syllika småblad; blomkronan är delad
ända til basen och qvarvarande. Ståndarnei antal är
allmännast 7; men stundom ock 8—9, de äro trådformiga med
violettröda knappar. Fruktknuten ofvansittande och klot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
