Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6oo,
ISOÉTES LACUSTRIS.
Braxnagräs.
Linn. Svec. n. g5x. Cryftogamia Filices : Tetradidyma•
f)enna med mera skäl än någon annan sa kallade sjo—
växt, emedan den finnes djupt under vattnet på sjöarnas
botten, liar blifvit nämnd i det föregående såsom något
beslägtad med Pihilaria, men den är mycket mera
för-vandt med Lycopoclium, isynnerhet med de arter deraf,
som liafva två slags frön i särskildta frukter, livarpå vi snart
konlma att anföra exempel. Dessa växter stå väl
närmast Ormbunkarna, men den egna sannnanfogning
af frön, som vi anmärkt lios de fieste af dem, liafva
gifvit oss anledning att kalla dem Fyrtvillingsväxter
{Tetrctdidymce). Sådana växter liafva enrnmmiga
fröhus. Bland dem utmärker sig Isoetes med icke
uppspringande fröhus, som alltid äga en stor mängd frö inom sig,
och till största delen sitta inom bladens liinnor och
lastade vid dess ryggnerv (alldeles icke vid roten såsom
hos Rhizospermce, ehuru nära derintill). Fröen äro af
tvänne slag, men icke blandade i samma fröhus, utan
sittande i särskildta. Växten skiljer sig föröfrigt dermed
att den är utan stjelk, med ofta llere tums långa blad,
som utanpå äro nästan trinda, inuti fyrrummige. Den
tyckes egentligast tillhöra vår nord, der den växer i
högre bergstrakters med rent vatten försedda sjöar, ofta till
llere famnars djup under ytan, och som det tyckes ju
djupare dess större och rakare. I sådana trakter
förekommer den allt upp ifrån Lappmarken ända ned ti il södra
delen af Småland i sjön Möckeln och till Blekingen i
Nä-trabyå. Den intager i sjöarna ställen som annars skulle
vara blottade från växter, lemnar der säte för åtskilliga
vattenkräk och är således visst af mycken betydenhet i
naturens inrättningar. Att den under Braxnens lek tid
upprotas af denna fisk är ganska bekant, och således
måste den vara af värde för densamma, ehuru vi icke så
noga veta på hvad sätt. Äfven uppryckes den af Änder
och kallas derföre af somlige för An 11 gräs. Det
berättas också att man i Norrige skall gifva den såsom föda åt
boskapen. Nagon säkrare och betydligare nytta känner
man icke af denna synnerliga växt.
Tab. föreställer ett stlncl taget p§ så diupt vatten att aldrig
dess rörelse råkat bladspitsarna (i hvilket fall de böja s’g utltj.
a. nedre delen af ett blad med fröhus som innehåller frön af det
större slaget, b. detsamma efter längden inifjån utåt tuskuret, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
