Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liolm. Man ser den Iiäldre vid odlad jord än Malva
rotundifolia, emedan den icke så blir ett betäckande
ogräs och föröfrigt pryder med sina blonnnor.
Denna Malvan användes också isynnerhet der den
växer vild framför andra samslägtmgar såsom Läkemedel,
och har derföre rum i Apotheken. Orten och isynnerhet
bladen innehålla mycken slemmighet (mucilago), som
de likväl icke utan svårighet ge ifrån sig till kokande
vatten. De brukas utvärtes för sin tjenlighet att betäcka
en större ytan såsom uppmjukande omslag att lindra
spänningar, förtaga retningar t. ex. af bisting. Genom
behandling med svafvelsyradt jern visa de en brunsvart färg, som
tillkännager betydligare sammandragande väsende än
andra närslägtade örter äga. Roten såsom knappt mer än
ett-årig kan icke innehålla så mycket slem som Althasa,
men mera sötma, hvax-före den blifvit nyttjad invärtes i
stället för Lakrits uti bröstkrämpor, äfvensom att förtaga
skärpor t. ex. af oförsiktigt brukade spanska ilugor.
Blommorna eller egentligare blombladen (petala) äga en färg,
som svårligen borttvättas af linne, hvarföre de uti
ofvan-nämnde uppmjukande omslag gärna undvikas eller skiljas
från örten, men det sammandragande, som örten
tillkännager, är också uti dem mera samlat så att de framför
inånga andra dylika kunna nyttjas på ögonen, särdeles
för att borthjelpa lemningar efter koppor, till och med
bakom hornhinnan afsöndrat var. Man har också an vän dt
dem i gurgelvatten mot vissa slappheter. Derföre hafva
de i en del länders Apothek blifvit förvarade såsom
Conserva. Om denna Malva bland andra blifvit brukad af de
gamle Romare och Egyptier ungefärligen såsom Spenat och
af Chineserna ännu ätes med olja och ättika såsom Sallat,
så hörer den väl i detta afseende till de sämre sorterna
(Malvas minores et sylve s tres). I allmänhet
berättas Malverna i sådana fall bidragit till öppet lif och torde
derföre kunna ingå uti Medicinsk föda särdeles under
hetta och torka, som kanske bidragit att göra dem
bruk-barare i södra länderna än hos oss, der de befunnits
mycket besvära magen. Snåla barn förtära stundom
frukterna, hvilka egentligast få namn af Kattost. Boskapen
tyckes äta örten häldre än andra samslägtingar, kanske för
det lindi’iga sammandragande som mildrar klibbigheten.
Bien besöka blommorna flitigt. Stjelkarna gifva sedan
växten hunnit i frö efter lindrig rötning vackra tågor,
nästan som linets, men hvilka icke äro hälften så starka
som hampans. Rötterna kunna genom sönderdelning på
ändan bli brukbara såsom tandborstar.
Tab. framställer öfre delen af ett blommande vildt stånd
ri-tadt 1 Helsinborg i Skåne. Om detsamma gäller till en del samma
anmärkning som om den föregående, s. ett af de nedersta mera
rundade bladen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
