- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 9 - Plansch 577-648 /
114

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCIRPUS AClCULARISr

jXäl-säf.

Strået bladlöst, tagellikt, strimmigt, Axet med
blott litet fjällikt skärm. Märkena tre.

Linn. Svce. n. 44. Triandria Monogynia.

j\_r den minsta af alla Säf-arter och redan genom sin
linhet lätt känd. Den liknar verkligen med sitt strå och
lilla ax i toppen en knappnål af mer än tagel lik finhet,
verkligen tunnare än den som tagel-säfven, Scirpus
seta-ceus, äger, ehuru stundom af några tums längd, och
således egentligast att likna vid en lin inseetnål, hvaraf
anledningen till namnet. Med denna ytterliga finhet tyckes
också inre delarnas beskaffenhet äga samband. NålSäfveVi
har väl såsom de egentligast ett-axade och således
aldra-enklaste Säfartcrna, bland hvilka S c. palustris
tillhör oss, ett bihang ofvanpå fröet af den dersfädes
knut-likt utvidgade stylen, som gör att (ien blilvit förd till det
nya slägtet E las o charis, men den saknar de fina
borsten vicl fröets bas (så fram t man icke vill taga
lemnin-gen efter ståndarnes strängar för något sådant) liksom de
finaste Säfarterna, hvilka derföre fått namn af Isolepis.
Såsom mycket finare än andra El a? o charis öfvergår den
till de mest fina Säfarters (Isolepis) kännetecken. Det
kan synas som hade föreningen af El se o ch a r
is-arternas enkelhet med Isolepis-arternas finhet åstadkommit
denna öfverdrifna litenhet och fattigdom. Om man ville gå
längre än som skett i fint skiljande kunde man således
göra ett eget slägte dcraf. Men, ehuru sådant förfarande
verkligen griper djupare i dessa växters inre natur, så
kuuna vi icke efterfölja detsamma af orsak att både
betydelsen deraf och tydligheten icke är nog stor.

En sådan ytterlig finhet, som nu blifvit omtald, torde
också icke vara utan sin nytta i naturen. Denna finaste
af alla Säfarter och i allmänhet af alla gräslika växter
Öf-verdrager lösa sand- och dystränder liksom med en
raggig Imd, hvarnti än mera dylikt slam finner sitt fäsLe och
en mängd fina maskkräk sitt mest passande tillhåll till
näring för fiskar m. m. Genom allt sådant förberedas de
tydligen den tid på året då dessa ställen äro
öfversväm-made till emot tagande af större vegetation. Sjelfva
Saf-ven gnages också medan den är ung af boskapen. Den
växer i hela Sverige ända vpp till Lappmarken»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/9/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free