Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENECIO Jacobia.
St. Jacobs staf. (Stand-Boört Liljebl.)
Blomftralarne rakt utstående platta. Bladen
lyr-formigt inskurna , nedtill parbladigt delta, med
flikar upptill bredare, nederst stjelkomfattande.
Roten tufvig, något knölig.
Linn. Svec. n. "]5i. Svugen^sia Polygamla superjlua.
^Jnder N:o 353. är redan en art af detta slägte
af-handlad , hvilken i alla afseenden utgör början till slägtet
och är den minst utbildade af alla såsom alltid saknande
strålblommor. De i Floran näst efter densamma följande
arterna kännas dermed att de kunna la strålblommor, och
i sjelfva verket så beständigt hos oss liafva dem, att vi
aldrig sett någon utan, ehuru de i andra länder ibland
genom förkrypling blifva i saknad af dem. De mindre
utbildade af dessa sednare arter liafva tillbakarullade
strålar, deremot de största och fullkomligaste arterna, soin
i Floran komma sist, lysa med utstående breda
strålblommor. Således har man en hel följd af arter inom detta
slägte efter strålblommornas utbildning och denna följd
är rätt naturlig åtminstone hos oss *, så att de arterna
med inga eller ofullkomliga strålblommor äro elt-åriga i
alla afseenden mindre betydliga örter, de med utstående
breda strålar utgöra deremot ileråriga ansenliga växter. Af
dessa sednare hafva vi 1111 företagit oss att låta t van ne
följa efter hvarandra, hvilka äro mest med hvarandra
f örvandta.
Senecio lac.ohapci är ,i sitt slägte en af de
ansenligare växter, och har på den tid då helgonen äfven sattes i
förening med växterna blifvit tillegnad St. Jacob såsom
dess blomsterstaf, hvaraf namnet kommit, hvilket i flere
länder öfversättes med St. Jacobs staf. Hos oss
kallas den oftare G ullgubbar, som kanske härleder sig
från det förra namnet. Den är också af de allmännare
arterna den ansenligaste, som jemte ofvanangifna känne-,
märken utmärker sig dermed , att den har en stor mängd
blommor på vid pass halfannan alns höga, merendels tätt
bredvid hvarandra stående stjelkar. Bladen äro djupt
delta och mjuka i någon likhet med de första och
egentligaste arterna af slägtet, till skillnad från hvilka någre
kallat den senare afdelningen för Jabobceci och låtit dtn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
