Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHERARDIA arvensis.
Aker-Sherardsört. Blä-madra.
Blommorna sittande i toppen af stjelken och
grenarna, inneslutna inom stjernlika åttadelta
(bara) glatta blomskärm.
Linn. Svec. n. 120. Tstrandiua Monogynia•
jjjll åkerogräs säsom namnet tillkännagifver, men icke
allenast af oskyldigaste slaget utan också af täckaste
sorten nästan att sammanlikna med Blåklinten. Uti den
Naturliga Ordningen som för sina stjernlikt omkring stjelken
sittande blad lår namn af Stellaice, är Sherardia närmast
förvandt med Asperula genom sin långpipiga trattformiga
blomkrona. Den skiljer sig från detta liksom från andra
förvandla singlen i Ordningen med sina frön , hvilka ieke
såsom vanligen bilda tvänne runda globler, utan äro
kan-tiga och upptill vidare eller nästan turbinata och slutande
med tre utskutande länder hvardera. Vi kunna nästan
såsom slägtkäunetecken, emedan man icke med säkerhet
känner någon mera art af slägtet än denna, tillägga att
frön fått denna beskaffenhet i sammanhang med de vid
basen hela eller sins emellan sammanväxta skärmen, som
omsluta och liksom trycka dem eller förmå dem att
upptill bli vidare. Detta allt är så pass främmande för våra
andra nordiska Stel lata? att man kan likna Sherardian med
Sperm acoce, en alldeles tropisk växt, bredvid hvilken
Linné satte Sherardian i sina Naturliga Ordningar. Jemte
denna sydlänta beskaffenhet har växten blå blommor,
som icke finnas på någon annan svensk växt inom den
Naturliga Ordningen. Sherardian lärer vara som
allmännast i mediers ta Europa, derifrån den i ymjiigliet
sträcker sig till våra södra kustprovinser. Således
förekommer den mycket i Skåne särdeles å de sandigare
delarna deraf; äfvenledes ymnigt på Gottland i Sanda ocli
tillgränsande socknar; på yttre sandiga sidan af Öland
vid Runsten m. 111. i Blekingen icke sällsynt och på
Halländska kusten allt upp till Viskans utlopp. Längre norr
åt i Bohuslän är den sällan sedd; ännu rarare är den vid
Venern utmed Kinnckulle, men utmed Vettern vid
Hol-kaberg, Odeshög och Vadstena förekommer den ymnigare
än på något annat ställe så långt in i landet och mot
norden. Att dess frön kunna tjena foglar till föda, synes nog
troligt, men omedelbar nytta tyckes menniskan väl icke
kunna vänta af denna till sin massa mindre betydliga ört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
