Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THESIUM Alpinum*
Spindelört. Alpiskt-Thesium.
Stjelkarne nastan enkla, något nedliggande.
Blommorna nästan oskaftade, på blomskärmen
sittande, med tvänne mindre sidoskärm.
Linn. Spec. PI. Ed. 2. p. 3oi. PjbntandriA. Monogynia.
Svec. n. 2H. (TA. Linophyllum.)
J)enna märkvärdiga ört har icke egentligen sitt tillnamn
deraf att den växer på fjällberg, aldraminst på våra
fjällar , utan derföre att den egentligast tillhör de Sveitsiska
sakallade Alpungen eller de betesmarkerna, som grunda
hela Sveitsiska boskapsafveln med alla förmåner som
åtfölja densamma. Om vi med en sådan ört hos oss
på-fiinne samma förmåner i trakter der åkerbruket icke kan
bli särdeles lönande, så vore det visst högst vigtigt. Från
dess nämnda egentligaste hemvist befinnes denna ört vara
utbredd öfver Carpatherna och på denna väg komma till
Schlesiska bergen, som ännu äga någorlunda samma
natur. Från dessa ännu så allägsna berg gör den ett stort
hopp för att komma till östra delen af vårt Småland. Man
finner den der i största mängd utbredd efter de högsta
landtåsarna eller vattenskillnaderna först vid Lenliofda,
Nottebäck och Asheda i Uppvidinge härad; sedan allt
i-från Ekesjö till Vimrnerhy och Fröåsa inom nuvarande
Östergöthlands gräns (men foröfrigt ingenstädes i hela
Skandinavien norr om Tyskland.) 1 dessa trakter intager
den alla ängsbackar isynnerhet bredvid sfeurösen. Att
också dessa marker mer än några andra hos: oss likna de
Sveitsiska betesmarkerna, som grunda den ofvan antydda
i Sweitz sakallade Sennhushållningen (Sennenwirthschaft),
tvifla vi icke; och vi böra vara uppmärksamma på den
anledning som närvarande ört ger oss till begagnande.
Huruvida åter sjelfva växten med sina närande
egenskaper bidrager till dessa markers användbarhet för
betning , veta vi icke genom rak erfarenhet. Örten är i
allmänhet så liten att den föga tilldrager sig
uppmärksamheten och föröfrigt af samma skäl mindre betydande. Att
hvarken ört eller frön i munnen ge tillkänna någon
skärpa eller annars för sinnena några elaka egenskaper, det
hafva vi erfarit. Linné forde väl detta slägte till samma
Naturliga Ordning som Daphne, hvilket skulle göra det
110g misstänkt till sina egenskaper, men nyare Växtfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
