- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 9 - Plansch 577-648 /
143

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2.

LYCOPODIUM SEL AGINOIDE s.

(Lumraerlik Vargfot.)

Bladen skiftevis sittande, lancetlika, utstående,’
tandadt-fintaggige; de öfre större bildande ett
bladigt ax, hvaruti nedre fröhusen fyrfröige.

Linn. Svec. n. qi>3. Wahlenb. Lapp. n. 522. Cryptogamia
hlises tetradidymx.

Denna är den finaste i slägtet såsom ägande trådsmala
stjelkar, men till fröen den mest utbildade. Den växer
också på våta ställen, men å stenig ocli sandig grund, der
den knappt fäster sig med mer än en rot, men
utbreder sina lina mosslika grenar till en liten tufva. Ur denna
vippskjuta bär och der ett eller annat bladigt ax, som i
nedre bladvecken hafva blott fyrfröiga fröhus, men i de
öfre finfröiga, på ett sätt som annars anmärkes endast på
utländska arter. Denna art är ganska nordisk såsom
förekommande på fjällen och i tillgränsande trakter utmed
åbräddar allt ifrån högsta Lappmarken ända till Vermlands
Bergslag och nedre delen af Dalarna. Äfvenled-es finnes
den i hafskanten från Bottenviken till Roslagen nog
allmänt. Vi kunna icke tillskrifva den någon synnerlig
nytta. I allmänhet äro Lycopodia nog vidriga växter,
som icke ätas af husdjuren. Denna och den föregående
kunna så mycket mera misstänkas för mindre goda
egenskaper som de äro närmast förvandta med L. Se lag o
S v. B. n. 119, ehuru de i anseende till sin litenhet och
sällsynthet blifvit i sådant afseende mindre bekanta.

Tab. fig. 2. en hufvudgren af växten. a, blad ur öfre delen
af axet med inneslutet fröhus. b. frön ur detsamma, c.
fyrtvil-lingsfrön mycket förstorade, d. fröhus ur de nedro axbladvecken,
uppsprunget efter Öfre kanten och tillika remnadt mot ändarna,

e, derur komna fyrtvillingsfrön. f. ett sådant särskildt sedt från
hopfästningssidan. Alla sednare figurerna mycket förstorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/9/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free