Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PO A SUDE T ICA.
Sudetisk Grö.
Blomkålen lancetformiga, nerviga, från hvarandra
losa och glatta. Småaxen mestadels treblommiga.
Blomvippan utdragen utspridd, med mestadels fem
samsittande skarpa grenar från hvar led. Straet
tvåeggigt, med sammantryckta skidor, bredare än
strået. Roten krypande.
Wahlenb. Fl. Sv. n. 111. Triandria Dlgynia.
Bland de till alla delar sa grönskande gräsen har det slägte,
livartill denna art hörer, särskildt fått namn af Grö eller
Gröden såsom det der mer än andra utgör ängarnas gröda.
Uti detta slägte äro de arter, som tillhöra torrare ställen,
merendels smalare och finare till blad och strå, men
der-emöt mera sammanpackade till sin blomning, så att till och
med småblommorna äro förenta med ett ludd. Ju mera de
komma på fuktig och mustig mark dess bredbladigare med
tvåeggade skidor blifva de merendels, och dess mer skilja sig
deremot småblommorna åt, hvarpå den temligen allmänna,
men oftast misskända, Betesgröen, 1J. trivialis, är ett
bevis. 1 detla afseende går Sudetisk Grö än vidare och
blir den utmärktaste i sitt slägte. Detta oaktadt var den
både inom och utom riket obekant under Linnés tid. Den
tilldrog sig löi\st uppmärksamheten på Sudetiska bergen och
sedan vid sydligare Europas Alper i allmänhet, der den på
tämligen öppna ställen är som mest bredbladig och stark
samt till alla delar mest utmärkt. Hos oss synes den
nödsakad att qvarblifva på de mest skuggrika ställen i djupa
bäckdalar och vid bergsrötter. Således är den funnen i de
annars mest olika landsorter såsom Skåne, Vcrmland,
Jemt-land och Ofversta Ångermanland vid det så märkvärdiga
Ta-sjÖberget (Laestadius) samt vid det i sitt slag så sköna
Qvickjock i Luleå Lappmark, merendels ganska sparsamt. Få
dessa ställen är den mycket smalare och slankigare än den
<>f-vannämnde utländska formen, och som sådan blef den först
känd under namn af P. remuta Fors e lies. Äfven sedan
dess stora slägtskap med den utländska insågs, var man ännu
osäker om den ej borde anses som en särskiid art. Man vet
likväl nu att den förekommer lika smal, som hos oss, icke
blott i Mecklenburg, utan äfven vid foten al de stora berg,
som på sina högre delar har den bredare formen, så att ingen
gräns dem emellan finnes.
Den smalare formen , som mest tillhör nordligare
växt-slällen af detta gräs, förminskar knappt det utmärkt gen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
