Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Således kommer Källkrassen att i Botaniken åter synas undersitt
famla officinella namn Nasturtium aquaticum, som också paisar den
bättie såsom hafvande afseende på dess kraft att med sin duust sticka
i näsan. Uti Svensk Botanik har förut ingen af slägtet blifvit gilvetu
Vi fa .således anföra att Kallkrassen är den enda bland svenska
arterna, som har hvita blommor, hvilka ensamt äro tillräckliga att skil.
ja den och äfven visa dess företräde såsom K. r a s a e betr«kt;d
framför de andra, ty vi se att gulblommiga skidväxter äro åtminstone i
norden mindre brukbara än de hvita. Föiöfrigt skiljer sig K. ä
Ilkrass en Jätt med sina nästan hjertformiga småblad. Den bar
flerårig rot, mycket pipiga , veka och slaka stjelkar, hvilka liksom hela
Örten äro af en lös cellulär väfnad såsom sig egnar för en krasse.
Denna får särskildt namn af källkrasse derföre att den nästan
blott växer i de klaraste källrännilar och det blott i do yttersta och
sydligaste haf provinser, särdeles dem som äro underbäddade af någon
yngre bergsbildning- Således är den ymnig omkring Skåne t. ex. v d
Cimbrishamn , Ystad, Käflinge, Lackalänga, Helsingborg: och på
Gott-land norr om Wisby; men annars endast sedd i södra Hnlland. I
dessa Landsorter kunde man lätt, såsom det brukas i Tyskland på norra
sidan om Tliiiringerwald, i synnerhet vid Miihlhausen och Eifurt,
anlägga Yaltendammar till dess förökande och för att få den
fullkomligare ensam samt ren, hvarigenom den icke blott bättre kunde nyttjas
på stället, utan också försändas till andra orter såsom en handelsvara.
För att iortplanta den behöfver man blott utså fröen elier flytta
fri-ska örten; och sedermera iakttager man, att den under strängaste
vintern nedtryckes i källvattnet med störar och icke skäres vårdslöst. Till
försändning å närmare orter är väl tillräckligt att inpacka den i
tunnor; om den lägges i ättika kan den skickas ganska långt, \äl från
Skåne öfver hela riket, hvarefter den med matolja och socker snart
ar tillagad som en god Sallat.
Till kraft och användning är den kanske den brukbaraste
krassesort som finnes, och mycket att värdera. Dess smak är måttligt
stickande och besk, som den bör vara för diastetiskt bruk, något
mildare än hos Skedörten (Cochlearia). Denna sorten är isynnerhet god
att tillgripa om våren, och dess bruk hos oss liksom i Tyskland
skulle visst lindra mången o ägenhet af den långa vintern. Man
äierkäll-krassen icke blott som Sallat i ymnighet, utan äfven sönderskuren på
smör och bröd , i hvilket sednare fall i synnerhet barn som hafva
maskar befinna sig mycket väl deraf. Såsom skörbjugg^ört har den fått
mycket beröm och gagnat i de mest olika sjnkdomsiormer, hvarom
man läser i synnerhet hos de flitiga äldre författarena om Läkemedlen
t.^ex. Murray. Retzius beskrifver huru en god Sköibjuggsdryck
deraf kan tillagas. Den nyttjas mest såsom vårkur och lärer oltast
gagna derigenom att den drifver urin , samt således afleder åtskilliga
sjukliga samlingar efter vintern, särdeles sådane krämpor, som allmänt
få namn af gickt. Att den kan gagna mot andra sjukdomar, t. ex.
Lungsot af dylik orsak är naturligt. På Apotheken har man i
synnerhet haft Ktpiässade saften (Succus expressus) för att nyttja i dosis af
1-3 unz mot Skörbjugg och såsom resolverande i lefverns
förstoppningar. Apoihekaren bor i denna örtens skalle icke få taga Res k
Bräsma (Cardamine amara) och än mindre Angs B r ä s m a (C. p
ra-tensis Sv. E. 35o.), som i alla alseenden äro mycket sämre.
Uti köket kan Kä 11 krassen kokas som Spenat och ätas till
kött. Huru den användes recommenderar den sig genom sin löshet
till stjelkar och allt, så att knapt något behöfver frånränsas. De
ymniga fröen smaka som Senap och behöfva icke heller frånskiljas.
Tab. är tecknad vid Cimbrishamn i Skåne. Hufvndfiguron förestal.
ler ett blommande stånd. a. öfre delen af ett fi uktbärande. b.
fröskidans skiljevägg med vidsittande frön. c. frö sedt från sidan och d.
från vidfästning^kanten. e. fröloster sedt från lillrotens kant. f. det
samma från en annan kant så att lillrotens läge snedt vid kanten
af hjertbladen ännu bättre synes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
