Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snövatten, som Småland lemuat ät Helgeå, innan det kunnat
ofullkomlige n och sent alllytla genom den i al vikande
riktning utgående Aliusån; och således synes ^ngsjö mossa
blil-vit lxvad den är, en kylgrund att jemlurained Kemi -
Lapp-inarks kärr och lörsedd med deras utmärktasle växt i stor
vmnigliet. IN är man reser öfver denna mossas smalaste ställe
mellan iöreboda och Olseröd, blir en Botanist, som är van
att af växterna sluta till ställeL der han är, förundrad att
beständigt se sig omgifven af en sådan växt, liksom vore han
i Kemi Lappmark. Förölrigt är denna A’äxt väl sedd vid
Skabersjö, också i Skåne, samt på ett ställe i Smaland, men
som det synes i liten mängd . och annars icke i hela Sverige
mellan Skåne och Torneå Lappmark. Den växer i sådana
kärr, som så pass närma sig till mossars- beifkaffeuliet att de
bära iöga starrarter, utan mest äro uppfylda med
kärr-hvp-na. Utom riket linnes den i hela Sibirien såsom i vära
östliga Lappmarker; i Preussen. Mecklenburg, Danmark,
Vest-lriesland (Grefskapet Drenth) llerestädes vid halVet, ungefär
såsom hos oss i Skåne; samt slutligen vid Alperna i
Jura-bergets kalkhålor och der Alperna stöla intill stora slätter, så att
deras nedllytande vatten samlas i stora kärr, såsom i vestra
Piemont i Waldenserdalarne vid Albergian och norr om Tyrolen
vid Salzburg; men som det synes allt söderom Skåne sällsynt.
Således är den en invånare af de mest från hvarandra .-kiljda.
kärr, der dessa äro nog stora lör att kunna åstadkomma
tillräcklig grundkyla. och fuktighet. Skulle icke en sådan växt i
sammanhang med andra dylika kunna lemna liksom en måttstock på
kärrens beskalfenliet, deras duglighet eller snarare oduglighet
till odling ock derigenom blifva en nyttig anvisning eller
iät-tare varning.
En art Slenbräcka , som så i högsta grad skiljer si» till växtställe
från sina samsläglingar, kan väl irke hel ler annat än vara högst «kiljd
till sin beskalFenhet. De äld.ta växtkännare jemförde den med Cistus,
tills Clusius i ovisshet hvad det kund* \ara belade den med namnet
Hirculus eller lilla bocken till en del (ör lukten, kanske äf\en
lö-reställande sig de lutande håriga blomknopparna som ett skäggigt
bockhufvud och fröhusen såsom hornen därtill. Sednare svstematiska
författare insågo först dess nära förvandtskap med Stenbrä> korna , från
hvilka den nu åter vid detla slkgtets (öretagna ddn ng blifvit skiljd
under namn af Hirculus ranunculoides ; men som det synes utan till*
rackliga skäl , ehuru den är mera skljbar än någon annan.
Förölrigt tyckes den ej behöfva nåjjon närmare beskrilning Hvad
den skulle kunna hafva för en särskild kraft och nytta, synes man
knappt kunna gissa till. Sådana kärr, som den intager, äro för lö^a
att betas och för magra att lona afbärgning.
Tab. giord vid Yngsjö i Skåne men också fullkomligt
föreställande växten från Kemi Lappmark. Den fina bruna luddigheten, som
finnes på blomskaften och i synnerhet ger ifrån sig den n°got fräna
lnkten , har icke kunnat betecknas med gravuren, utan måst lemnas
till färgläggningen, a. kronblad midtför sedt. b. dötsamma på sned
från sidan. c. en fröhusbärande topp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
