Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATRIPLEX LAC1NIAT A»
Flikig Molla. Silfver Molla.
Stj el k en mycket grenig.. Blaäep trevinkligt äggformr—
gi, bugtade, inunder mjöliga. Fröskalen bredttre—
’vinklig.a, smatandade; med en krans- af vårtor på
sidan.
Linn. Fl. Svec. n. 920. Polyg-amia. Monotcia* Retz» Fl, oec. p. 88*
Utaf cTe tal riita växtei", som svenska allmänheten;
vanligen kallar Molla, och som utgöra liksoin kärnan af
naturliga ordningen Holorcicece, har Sv. Bot. under 11.
4i 1 och 45g meddelat tvänne arter hörande till slägtet Che—
nopodium. Detta slä«te är bland de ordentligast bildadey
men dock redan försed t med de t ovanliga tvåtalet hos
pistillen. Denna börjande tvåfaldighet utbildar sig till högsta
grad hos de egentligaste M ol lo r n a, utgörande slägtet
Atriplex, sa att der finnes icke allenast ett tvåskali g t blomfoderjj
som omsluter det uppresta eller på kant stälda platta fröet,
hvarifrån stån dar ne måste fly i särskildta blommor af ännu
något mera olika beskaffenhet, utan också åtminstone ned åt roten
mot h varandra sittande blad och grenar. Linné var väl den
första som rätt insåg denna skiljaktighet och stadgade ett slägtej.
till hvilket vf vilja inskränka namnet Molla, emedan det
äger mera ätliga arter, som förmodligen först och egentligast
fått det namnet, och deremot kalla slägtet Chenopodiiim för
Me 11 eller Me lire. I öfverensstämmelse med sina större
och med fröet utväxande blomfoderflikar, som ofta lå
storleken af blad , äga också de således egentligast kallade M o II o r—
11 a, Atriplices, större bladigbet eller äro i allmänhet nreralu—
xurierande, och devfäre bohöfva de äf ven mera att växa på
mustiga liafsstränder. De tre arter som nu, till ersättning för
livad, som förut af detta slägte felat i Sv. Bot., efter hvarandrat
skola afhandlas, tillhör» alla i synnerhet sydligare liafsstränder.
De äro såsom slaglets arter i allmänhet mest igenkänliga när
de-hlifva fruktbärande, ooh derföre äro deras blommor här på
tabellerna uraktlåtna;, men en annan gång skola vi söka till att
fylla denna brist i slägtets bestämmelse vid en allmännare art.
Denna Flikiga Mollan, Atriplex laciriiatat är den
mest sydlänta och mest egna af alla våra arter. Den lärer
rara aom allmännast på caspiska liafvets salta fält och äger
ett gråaktigt utseende, som tyckes egna dem. Vi måste
beklaga att deraf icke mera än en gren kunnat få rum på vår
lilla tabell. Roten är väl såsom på alla våra arter ettårigy
men icke dess mindre tillika med stjelken af rätt träaktig
håsmlhet. Örten mycket grenig och utspärrande, tjjenlxg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
