Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANTAGO media.
Mellan Groblad. Slåsskämpar.
Blomaxet aflångt, tatblommigt. Stchigeln trind,
finhå-rig. Bladen ägg form igt aflånga, nästan utan skaft,
merendels femseniga, öfverallt finluddna.
Linn. Fl. Sv. ii. i5o. Wablenb. Fl. Sv. n. i83. Smith Engl.
Flor. l. p.2i4. Marc. Gerbez Misc. Nat. Cu.r. dec. 2. Ann. 1690. p. 100.
Senac (Joh. P<it.) de recondita febrium interm. et remitt, natura et
curatione. Amst. 1759.
Den första planen för Svensk Botanik, som var att först
gifva nyttigare eller egentligen usuella växter, föranleddes väl
af företagets då varande beskaffenhet, men blef i längden
dels svår att utföra i anseende dertill, att de nyttigaste
växter stundom voro svåra att få ritade, hvarpå den snart
kommande Archangelica kan tjena som bevis, dels eckså mindre
bestämd, kanske äfven mindre riktig. Emedlertid synes det
som hade man, i mån som förrådet af egentligen usuellare
växter blef uttömdt, sökt att mera interessera genom rarare
växters meddelande, som genom sjelfva sin sällsynthet bli
mindre nyttiga, än genom allmännare, icke så egentligen
nyttiga växter, mensoin genom sin ymnigliet icke kunna aunatän
blifva af större allmän betydenhet. Att vi icke tänka följa
denna princip, torde vara nödigt att förklara och tillika
anföra skälen dertill. Det är en ganska inskränkt åsigt, att
anse blott det för nyttigt, som uppfyller våra egentligare behof.
Ofta äga vi i sjelfva verket mera förmån af det, som på ett mera
sinligt och andligt sätt lifvar oss tillika med hela den öfriga
skapelsen och sätter oss i samband dermed. Det är i
synnerhet med fäderneslandets natur, som vi behöfva en sådan
förening, och om Svensk Botanik kan bidraga dertill, så
för-tjemir den rätt sitt namn, så blir den i egentligaste
bemärkelse fosterländsk.
Den här föreställda örten ger god anledning till sådana
betraktelser. Den är icke egentligen så usuel, alt den iår rum
livarken på Apotheket eller i matförrådet eller på fabriken,
men en af de behagligaste allmänna växter. När man en
vacker sommardag på våra ängsbackar mötes af en mild vällukt,
så märker man snart, att den i synnerhet kommer från denna
växtens lindrigt rosenröda blomstertoppar, som något stela oeh
små*tolta uppstå ibland det vippande gräset, och omkring hvilka
alla vingade honingssugare täfla. Ungdomen kan icke heller
lemna dem orörda, och uti dess händeT blifva de ett
särdeles medel till lekar under namn af Slåsskämpar. En sådan
naturens lust bidrager hos barn ofta mera till helsan an många
för kraftiga ansedda, men hos dem vidriga läkemedel, och kan
således äfven anses för nyttigare. Man kan åter häruti finna
skiljaktigheten mellau sinnets läkedom, hus-medicin orh
Ap*-theksmedicin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
