Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frön mogna icke förr än mot midsommaren’ Rotbladet är
i synnerhet bredare än svep-bladen, och detta hänvisar
särdeles till en inyck et större och mera odelad lök, stor
un-geiärligen som en Hasselnöt och derf öre äfven ofta kallad for
Jordnöt. — Deremot äro de andra gula arterna, i synnerhet
den under n. 4g4. gifna O. minimum mycket mera fin och
delt, särdeles hvad roten vidkommer till den grad alt den
tyckes bestå af korn och derföre äfven får namn af Kr
åklök (i jemförelse med kråkhafre, Polytrichum, o. d.)
Löken af O. luteum är kanske äfven, till sin födande
e-genskap, vårt lands bästa jordnöt, ehuru icke att jemföra
med sydligare länders rötter af samma namn. Den består
nästan blott af stärkelse [Amylum) och kan således väl ätas,
sedan den blifvit riktigt kokad och befriad från spadet ell^r
af-koket, som är så pass vidrigt, att det åstadkommit kräkning.
Ännu bättre kan stärkelset ur den söndermalda och slammade
löken användas såsom annat mjöl. Huruvida det åter blir
lönande, att för dessa lökars skull låta söndergräfva ängs- och
betesmarker, kan lemnas derhän. Hela lökens smak är
sötaktigt slemmig. Den kan nyttjas såsom Sallat. Man har
också lagt den på heta och frätande sår. Rötterna
upjigräf-vas begärligt af svinen. Sjelfva växten ätes också gerna af
hästar och får, mindre af getter och i synnerhet kor. På
dess tidiga blommor äro bien ganska begärliga.
Den förekommer ymnigt uti vackrare löfträdslundar och
vid gårdar, särdeles på slättbygder uti tempererade Sverige,
från Skåne till* och med Bohuslän, Vestergöthlaud, Nerike
och Gestrikland; men i nordligare orterna liksom i de
magraste delarna af Småland saknas den. — Uti sydligaste
pro-vincernas trägårdar förekommer en något afvikande form med
mera delt lök [O. -pratense), men huruvida denna kommer
vtom trägårdarna och kan anses för riktigt vild, torde icke
vara alldeles bestämdt.
Tab. är tecknad efter ett medelmåttigt stort vid Upsala ruxet
stlnd. i. Blommande växten med b. bladets afskärning. 2.
Densammes Lök genomskuren, så att vid a. miraraude stängelns och
rotfibrernas titglng synes, vid b. den knnpp som nästa §r skall utsk:uta
samma delar, vid c. lökens köttiga del, hvaraf nästa Ir bloit de
be-läckande hinnorna bli öfriga. 3. ett fröhus - bärande knippe, hvilkets
blomblad blifvit hvita der de förut varit gula. 4. Fröhus, omoget.
5. Fröhus af sig sjelf öppnadt, med tvänne qvarsittande frö. 6. FrÖ ,
sirskildt. 7. detsamma lörsto.adt och 8. skuret på tvären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
