Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUPHORBIA exigua.
Minsta Mjölkört.
Kronskoldarne tvåhornade. Fröhusen vid hörnen
vårtiga. FrSn tvärtför skrynkliga. Blomknippet först
tregrenigt och sedan tvagrenigt. Svepbladen
upptill nästan lancettformige, vid basen ettöriga.
Bladen jemnbreda, litet Irvassa.
Linn. Spec. Pl. ed. Willden. a. p. 905. Wahlenb. Fl. Sv. n.54i.
Jljuphorbia eller Mjölkörtsslägtet (så kalladt derföre att
iriska örten, då den såras, ger en mjölklivit saft ifrån sig) liar
i sednare åren blifvit helt annorlunda beskrifvet än under
Linnés tid, och vi tro oss icke kunna lindvika att något göra
reda derföre, ehuru vi icke tänka förändra det Linnasiska
såsom varande lör oss det tydligaste och begripligaste. Detta
slägte har uti tropiska länderna bland de derstädes så
talrika Plantas Tricocc» många förvandla, som mycket
upplyst dess beskaffenhet. Genom deras nogare undersökning och
jemförelse med storblommigare arter af E u p h o r b i se-
släg-tet, har man funnit, i synnerhet efter Naturliga systemets
grundsatser, att det, som hos Linné kallas en enkel tvåkönad
blomma, kan anses såsom en sammansatt blomning, uti
livil-kens midt skulle finnas en enda bar honblomma på sitt lilla
skaft, och deromkring en stor mängd liannblommor,
bestående hvardera af blott en enda ståndare med en llerdeld
blomkrona, merendels fin och liknande ett hårigt Ijun.
Utom-kring dessa liannblommor, som Linné ansåg för blott särskildta
ståndare i samma enkla blomma, sitter ett af de nyare så kalladt
Svepe, som är klockformigt och deladt uti 8 till ro flikar, af
hvilka hvarannan är upprättstående och har på ändan en
sköldformig plätt, som Linné kallade blomblad, och som vi
kunde kalla blomsköldar elter kronsköldar. Ehuru vi visst
icke vilja neka, att den nu anförda nyare åsigt af dessa
blommor saknar grund i naturen, så äger dock det Linna?iska
sättet att se saken åtminstone för oss en sådan
öfverträf-fande tydlighet, att vi icke kunna skilja oss derifrån. 1
allmänhet kunna vi svårligen anföra annat än det, scm blir
tydligt enligt vår nordiska natur, och måste ofta lemna i sitt
värde det, som fordrar kännedom af hela verldcns växter,
lör att vinna nog begripligliet.
Liksom vi måste lemna det nyare sättet att beskrifVa
blommans delar derhän, så finna vi oss icke heller kunna
ingå uti sättet att indela hela slägtet enligt all verldens många
hundrade arters beskaffenhet. Vi få nöja oss här som ofta
annorstädes med att i synnerhet hafva afseende på våra egna
arter. Dessa skulle väl kunna indelas efter fröhusets yta>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
