Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6^o,
hela Siberien och Ryssland. Hos oss finnes den vmnigt i
ostligare Sverige från och med Skåne till ocli med Upland,
mera sällsynt längre norr åt till Medelpad. Mot vester blir den
mer ocli mer sällsam, så att den förekommer endast på
kalkberg, som äro de för växterna i allmänhet mest gynnande
localer, och på hvilka de derföre i alla riktningar längst
fortgå: såsom i Jemtland kring Storsjön, i Dalarna vid
Os-mundsberget och Boda Capel, i Vermland vid
Persbergsgruf-vor, i Vestergöthland på Kinnekulle; men ännu längre lr.ot
Vesterhafvet saknas den alldeles, äfvensom i hela England,
i Frankrikes och Tysklands nord vestra eller tillgränsamle
provinser o. s. v. Den öfverensslämmer häruliunan så väl med
JMelampyrum nemorosum, som sednare på våren sammaledes
pryder blott östligare Sveriges lundar, och med flere andra,
att vi liärutinuan icke behöfva frukta för en besynnerligare
tillfällighet, utan böra igenkänna en allmännare gällande
naturlag. Af sådana iakttagelser lära vi att i Växfgeogralien
liksom i annan geografi draga icke allenast laltiiuls- ulan
älven longituds-Yuner, som mycket nogare anvisa climafet än
de Meteorologiska observationerna hiltills kunnat göra det.
Detta vore redan en nytta af densamma. Om vi
härleda en annan förmån af dess fägring såsom bidragande att
underhålla den lillighet eller det lefnadsnöje i naturen, som är
så nödvändigt och så vida skiljt från konsllade
praktbehof-ver, så är detta öfverensstämmande med hvad vi förut
anfört. Vi se att de vingade honingssugare, som må hända
utgöra en närmare länk intill växterna, alldeles söndertugga
dennes blommor för att tomma åt deras sötma. Att läxten också är
en af de begärligare för slörre gräsälande djur i synnerhet hästar, som
i allmänhet äro mest granlaga på bete och kanske äfven fordra mera
orientalska växter, säga de iakttagelser, som till sådant ändamål äro
anstälda. Det kan likväl icke blifva frlga om en sådan växts
odlande, men väl om att befoidra dess växande genom hasselskogens bättre
bibehållande an som ofta sker, hvarigenom hagar lör vårbete åt
hästarna kunde erhållas. so:n troligen i någon mån kunde bidraga att
underhålla en tartarisk eller eossackisk hästrace , som
åimin-stone för östra och öfra Sverige tyckes vara den naturligaste ,
äfvensom den användbaraste till de mest vigtiga ändamål. Dcrina växts
ärter smaka tillika något bitteraktigt och hafva fordom blifvit
nyttjade som ett värmande och renande medel.
Tab. föreställer knappt ö!re hälften af ett medelmåttigt stort stånd,
xitad vid Upsala. De öfre alldeles outslagna blommorna hafva den
starkaste purpurfärgen, som synes utanpå seglet. Så snart vingarna
komma fram visa de sig mera violetta, och slutligen få de nedre för
länge utslagna och nästan vissnande blommorna en smutsig blåaktig
färg, icke olik den som O. tuberosus merendels äger. Ått dessa
fär-gor icke på tabellen kunnat gifvas med all naturlig fullkomlighet,
erkänner den lätt, som försökt att på papperet ölverflytta blåröda
blommors färg. (Utomlands, förmodligen i för densamma mindre
gynnande climater, skall den förekomma med hvita blommor, hvartill vi hos
oss icke sett något tecken, ehuru dess största fägring är som sagt snart
förgående). Derföre har också ett af de först om våren utslagna si
anden blifvit taget till mönster, b. Fröbalja sittande på sitt särskildta
skaft fästadt vid en del af det gemensamma skaftet, för att Y«a
riktningen. c, Frö med sin vidfästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>