Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64i.
HYPEPlICUM MONTANUM.
Bergs-Hyperik.
Stjelken trind, glatt. Bladen aflånga,
stjelkomfattan-de, prickiga och under med fina svarta körtlar
försedda. Blomskirmen på stjelken sittande
äf-vensom blomfodret sågade, med körtlar på
såg-ningarnas spetsar.
Lian. Fl. Sv. n. 683. Wahlenb. Fl. Sv. n. 848.
Det så utmärkta slägtet Hypericum (Ilyperik), som nfgör
liela Polyadelphi-classen i vår llora, står också ibland
Svenska växterna teinligen söndrat lör sig sjelf. Det synes
liksom leda sin slägtstam från tropiska länder, der åtskilliga
med detsamma förvandla växter finnas, som gifva en
Gummi-guttae-Iik saft ocli derlöre särskildt kallas Guttiferas. Af
något dylikt tyckas äfven våra Hypericci hafva så mycket qvar,
att de vid sönde. krossning visa en mer eller mindre rödaktig
saft eller afsöndra en dylik uti vissa körtlar. Sv. B. har
redan under n. 75.359. och 536. gifvit exempel på båda sätten.
Den här afbildade arten äger af alla de mest utbildade
och mest framstående körtlarna Dessa sitta mycket
märkbara på sågningarnas spetsar å blomfodret och de derunder
varande skärmen liil ocli med i kanten af öf vers ta bladparet.
Vidare finnas körtlar på slåndarnes knappar, ocli
körtelpunkter i synnerhet vid kanterna af alla bladen, särdeles märkliga å
undre sidan. Dessutom visar sig en röd färg, som står i
slort samband härmed, på pistillerna och på undre sidan af
biaden i synnerhet å unga rotskotten. Genom alll detta blir
denna art mycket utmärkt och verkligen närmande sig till
//. pulchrum Sv. B. 11. 536, men den är mycket skild
deri-Irån genom sin bladform. I d !ta sednare afseendet
äfven-som till storleken öfverensslämrner den mera med IL
hirsutum, som likväl genom sin utmärkta hårighet förlorar en
stor del af sina glandler och äfven får den öfriga delen
mindre märklig. De öfriga inhemska arter af slägtet hafva
kantig stjelk och blomfodret utan några körtelbärande kanter.
Vår Bergs-Hyperik växer icke så egentligen på
höga berg, utan på klippor och stenhällar, som äro mycket
utsatta för vind , sol och torka. Mest Ivekes den tillhöra
sådana hällar, som äro af öfvergångsbildning eller åtminstone
af utmärkt kalklialtighet, sällan rena gråberg om de icke äro
särdeles utsatta för liafvel: eller de största vattnen. Det
sv-nes icke mycket vilja aflägsna sig från de södra
hafskuster-na. Således är det som mest funnet på Thorsborgen å
Gott-land, flerestädes i Skåne till och med på Kullaberg, emellan
Kungsbacka och Götheborg, på lialle- och Hunneberg i Ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
