Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Första barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller skada. – Slägtskapen betyder också något helt annat,
när man har hela skocken in på lifvet, än när de äro utspridda
i verlden, så att man ej ofta ser dem.
Jag har en mycket talrik slägt, oväntadt nog, då likväl
min far och min mor voro barn af samma förfäder, min farfar
och min morfar voro bröder, och slägtledningen således är
den samma på fädernet och på mödernet till största delen.
Dock ej helt och hållet, ty genom min farmor och min mormor
har jag haft ätteledningar på olika håll. Men talrikaste
slägten är dock den gemensamma för min far och min mor.
Ty min farfars far, som tillika var min morfars far, hade femton
barn. Deraf kunde något blifva. Bland de femton voro
dock endast sju, fyra söner och tre döttrar, som i sin ordning
lemnade afföda efter sig. Men sju slägtgrenar äro många nog.
Jag har kännedom om mina förfäder ända till nära fyra
hundra år tillbaka. Det har intresserat mig mycket att studera
hela detta långa slägtregister. Det är märkvärdigt att
se, huru blodsbandet lika som slingrar sig från slägt till slägt,
så att familjer, som nu hafva blifvit fullkomligt främmande
för hvarandra, dock hänga tillsamman i äldre slägtled. Slägt
blandas med slägt genom giftermål, der blifver en härfva, som
snor sig i mångfaldiga trådar. När jag ser denna sammanveckling,
tänker jag på samma sak i stort, nationernas slägtskap,
nationaliteternas sammanhang, och jag har då alls icke
svårt att tro på hela menniskoslägtets härkomst från ett enda
menniskopar.
Märkvärdigt är också att betrakta, huru ståndscirkulationen
utbreder sig af och an. Jag ser på mina förfäders ättelängd,
huru slägten öfvergick från bondeståndet till att blifva
en prestslägt och huru derefter grenar utbredde sig åt olika håll.
Äldste kände ättefadern var en bonde Nils i Hjortnäs by
af Leksands socken invid sjön Siljan och lefde i första hälften
af 1500-talet. Men redan hans son, känd under namn
Andreas Nicolai Dalecarlus Lexandensis, blef prest och pastor
i grannsocknen Rättvik och skall hafva varit ledamot af
det namnkunniga Upsala möte 1593. Från och med honom
blef slägten en prestslägt, fäst vid de båda socknarna Rättvik
och Elfdalen i Öster-Dalarne. Det första draget af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
