- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
18

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Första barndomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hörde jag mycket berömmas, och denna psalm rörde mitt
barnsliga sinne så mycket, att orden fäste sig i minnet; jag
lärde mig hela psalmen utantill, och den har icke gått ur
mitt minne ännu. Det kan vara en fråga, huruvida denna
psalm rätt passar i en psalmbok, men i egenskap af skaldestycke
betraktar jag den såsom ett bland den svenska skaldekonstens
yppersta verk. Psalmen n:r 1: »Upp psaltare och
harpa!» hörde jag omtalas såsom en underlig psalm. Nu mera
värderar jag den samma såsom skaldestycke mycket högt.

På detta samma år 1821 fick jag göra mitt inträde på
tvenne ställen, vid hvilka en stor del af min senare lefnad har
varit fäst – Upsala och Stockholm. Mina föräldrar företogo
en resa till dessa båda orter, och den lille gossen medtogs.
Från Upsala minnes jag ett och annat, t. ex. våra slägtingars
bostad och gråpappersbeklädnaden på väggarna i salen. Min
morbror – min mosters make – var en förståndig hushållare,
som ej bekostade dyrare inredning, än han hade råd
till. Han hade efter den stora branden i Upsala 1809 köpt
två afbrända gårdstomter och byggt hus på dem. Att tapeter
i matsalen fingo saknas de första åren, må anmärkas såsom
ett exempel, huru en flärdfri man hushållar, då han vet sig
icke hafva mycket att hushålla med, men sätter värde på att
vara hederlig karl och göra hvar man rätt. Denne mannen
blef med tiden en välmående man, och då kommo tapeter på
väggarna. Mannen, om hvilken jag nu talar, var vid denna
tiden (1821) akademie-sekreteraren, sedermera räntmästaren
Schedvin.

Slottsbacken i Upsala, der jag sprang och lekte, minnes
jag såsom gräsbeväxt och omgärdad med staket mot nedre
Slottsgatan. Från vistelsen i Stockholm minnes jag åtskilligt.
De stora husen vid Drottninggatan, Gustaf Adolfs torg och det
stora slottet, allt detta var något förvånande för det femåriga
barnet. Minnet blef varaktigt; när jag sedermera vid tretton
års ålder återsåg Stockholm, igenkände jag ganska väl dessa
föremål, sådana jag mindes dem.

Hemresan hade sin besvärlighet. Vi färdades på ångfartyg,
som på den tiden voro en nyhet i Sverige. Resan gick
ej fort, en hel dag beräknades för färden från Stockholm till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free