Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Elfsjötiden och vistelsen på Åsby, 1833 - 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en verklig teaterpjes, den lilla komedien »De båda tankspridde»,
och jag utförde en af rolerna.
Mot slutet af år 1834 erfor jag ett mägtigt intryck af
poetisk natur, genom läsningen af Ingemanns historiska roman,
Waldemar Seier. Jag blef alldeles hänryckt af denna dikt.
Jag lefde mig in i de romantiserade händelserna, jag kände
ett intresse för romanpersonerna alldeles så, som skulle de
varit verkliga menniskor. När grefvinnan beredde mig
tillfälle att få bevista den stora nyårsbalen på börsen och jag
inträdde i den lysande samlingen, der jag såg de kungliga
personerna, kronprinsen Oscar och kronprinsessan Josefina med
deras uppvaktning, kände jag mig lika som försatt till konung
Valdemars hof för sex hundra år tillbaka, hvars beskrifning
jag hade i friskt minne ur Ingemanns roman. Jag riktade
mina blickar af och an för att upptäcka några personer, hvilkas
utseende skulle motsvara inbillningens diktade bilder.
Emellertid nalkades tiden, då mitt lif på Elfsjö skulle
taga slut. Det kunde icke undvikas, att ju arbetet med mina
lärjungar och derutöfver det lifliga familjelifvet måste verka
förstörande på mina egna studier. Alldeles bortlagd var dock
läsningen för min egen räkning icke. Jag läste Thucydides
samt en och annan bok af Livius, och jag genomgick de stora
historiska verken af Gibbon om romerska rikets aftagande och
fall samt af Robertson om kejsar Carl den femtes historia, ur
hvilka båda böcker jag gjorde anteckningar. Men jag hade
nu varit borta från universitetet hela två år och ett stycke på
det tredje; jag måste tänka på min framtid och att återgå
till strängare studier. Jag rådfrågade skriftligt min mor, och
beslut blef fattadt, att jag skulle återvända till Upsala
vårterminen 1835. Det var mig obeskrifligt motbjudande att
frambära detta budskap till grefvinnan. Nog visste jag ganska
väl, att jag icke var behöflig i huset, ty en annan lärare för
barnen kunde nog erhållas, en som var lika god som jag,
bättre ej sämre. Jag hade sjelf under utöfningen af mitt
lärarekall på Elfsjö kommit till insigt, att jag, såsom egentlig
barnlärare, icke var på min rätta plats. Men nog hade jag
fått stanna, om jag velat. Grefvinnan hade också det förtroendet
för mig, att hon lät mig uppsöka en efterträdare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
