Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- X. G. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
X.
G. S. L.
Minnenas betydelse för lifvet. – Brådmognad. – Ungdomens idealer.
– Vänskapsidealet. – Ungdomen och sorgen. – Ungdomsvännens minne.
Det blef en märkvärdig tid för mig, den tid, som nu skulle
komma. När jag tänker på det lif, jag genomlefde under hösten
och vintern 1836–37, känner jag, att jag står inför det största
bland min ungdoms minnen, så många jag kan räkna, sedan
jag gick ut ur barndomshemmet. Ty nu var tiden kommen,
då jag skulle gå igenom min ungdoms eldprof.
Jag fruktar, att jag blifver mycket mångordig, ty när jag
uppkallar detta minne ur femtiårig graf, vilja tankarne aldrig
sluta med sina frågor, och bilderna jaga hvarandra, en del
klädda i sorgens svartaste drägt, och det kännes, såsom skulle
glödande pilar genomtränga mitt hjerta, men detta är, Gudi
lof, blott sakernas ena sida; jag ser äfven andra syner, som
stråla i förklaringens dager och tala om ett evigt lif, der allt
skall vara godt, ty det första är förgånget.
Skall det kallas en lycka, att, när man återkallar
ungdomens minnen, man träffar idel glada och roliga saker, så
att minnesransakningen blifver lek och ett lustigt tidsfördrif,
då får jag umbära denna lyckan. Skall det åter räknas för
en olycka att nödgas bära minnet af en ynglingaålder, som
kände sig vid ett visst tillfälle alldeles söndersliten, på gränsen
af den mörkaste förtviflan, då skulle jag räkna mig sjelf för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0199.html
