Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I UNIONSKOMMITTÉN 1865––67. 571
kast till nytt föreningsfördrag mellan Sverige och Norge, men
vi förbehöllo oss inbördes att ej vara bundna af våra nu ut-
talade meningar, i fall vid blifvande, 113% sammanträden vi
funno anledning till förändringar. Kommittén åtskildes den
29 juni 1865, men sammanträdde å nyo det följande året, den
9 oktober 1866. och utarbetade under de följande veckorna ett
bestämdt förslag rörande hufvudgrunderna, men med förbehåll,
att förändringar i detaljerna ännu kunde göras. Kommittén
åtskildes nu den 13 december 1866, men derefter var ett mindre
utskott inom kommittén sysselsatt med att utarbeta motiver
m. m., och den 19 juli 1867 sammanträdde hela kommittén å
nyo, och då blef arbetet under de följande veckorna färdig-
gjordt. Kommittén åtskildes den 29 augusti 1867.
Sammankomsterna höllos i Stockholm 1865 och 1866,
men det utskott, som då förordnades, höll sina sammanträden
i Christiania, och under sommaren 1867 var kommittén samlad
vid badinrättningen i Varberg. - Samliívet inom kommittén
var så behagligt det vara kunde under utbytet af skilda me-
ningar. Ty visserligen voro öfverläggningarna långa och brycl-
samma. Men meningarna utbyttes med lugn i sinnena och
med allvarlig föresats, att man skulle komma öfverens. Jag
kan icke annat säga, än att Norrmännen voro så tillmötes-
gående, som vi Svenskar rimligtvis kunde begära, särdeles
med afseende derpå, att Norrmännen måste fästa afseende
icke allenast på hvad de sjelfva tänkte, men äfven på hvad
de kunde anse tänkbart, att det skulle hafva någon möjlighet
att vinna Storthingets bifall. De voro också, dessa norska
herrar, mycket aktningsvärda män, och umgänget med dem
var både nöjsamt och lärorikt. Särskildt hade jag mycket godt
af deras sällskap i Stockholm, hvarest de, likasom jag, intogo
sin dagliga middagsmåltid på »Stora sällskapet», der Norr-
männen och jag hade vårt bord för oss sjelfva. De öfriga
Svenskarne hade sin lefnadsordning på annat sätt inrättad.
Men under mötet i Varberg lefde hela kommittén ett mera
gemensamt lif. Vi spisade våra middagsmål tillsamman i
ett eget rum. Jag erfor idel goda intryck af umgänget med
dessa Norrmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
