Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Dödligheten under influensa-epidemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eteleleieg jer jörvne
89
gående är omtaladt, att folkskolebarnen på Djurgården (Stock¬
holm) voro sjuka i medeltal endast 2,7 dagar hvartdera,
att de af influensa angripne sappörerna å Karlsborg stodo
sjukskrifna i medeltal 7 dagar och arbetarne vid Stockholms
renhållningsverk 9,4 dagar hvar och en. Emellertid hafva
allestädes äfven svåra fall med allvarsamma följdsjukdomar
förekommit. Och om dödligheten bland de angripna också
icke uppgått till mera än en bråkdel af en procent, är det
absoluta antalet dödsfall icke obetydligt. Detta ser man
bäst genom att kasta en blick på de veckovis offentliggjorda
dödlighetssiffrorna från städer, der epidemien gått fram. I
Sverige finnas dylika siffror att tillgå endast från Stockholm
och de 3 största landsortsstäderna. För erhållande af större
material hafva i följande tabell intagits uppgifter äfven från
en del större städer i Europa, hvarifrån veckobulletiner
öfver dödligheten varit tillgängliga hos Stockholms Helso¬
vårdsnämnd.
I Sveriges likasom i Europas flesta städer var dödlig¬
heten under hösten 1889 synnerligen ringa, men hvarhelst
influensan gick fram, åtföljdes den af en betydande stegring
i dödlighetssiffrorna. Detta är tydligt äfven i de mindre
städerna, der vexlingen från vecka till vecka ofta och af
lätt insedda skäl plägar vara stor. Utom sammanträffandet
till tiden med influensa-epidemien talar ock den omständig¬
heten, att ingen annan epidemisk sjukdom hade allmännare
spridning, för att grunden till den större dödligheten just
var influensan. Hvad dessa siffror betyda blifver klart, om
man &t. ex. betänker, att höjningen af Stockholms dödlighet
vid ifrågavarande tidpunkt "från 18,2 9/,, till 41,2"/.,
representerade en ökning med omkring 100 dödsfall på en enda
vecka eller från 80 till 181: Under de fyra veckorna från
S dec. 1889 till den 4 jan. 1890, hvarunder dödligheten var
som störst, afledo i Stockholm med omkring 235,000 invå¬
nare vid pass 300 personer mera än som skulle varit fallet,
om icke den influensa-epidemien i släptåg följande stegringen
i dödligheten inträffat.
Granskar. man dödsbevisen, träffar man dock fr. o. m.
dec. 1889 till maj 1890 icke flera än 52 dödsfall i Stock¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
