Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensan i kliniskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STITEESIEETESE SES ELI
feberrörelser mot aftonen, men i de mera intensiva fallen
har en temperaturstegring till 38,50—409 "varit vanlig under
3—4 dagar, och någon gång har kroppsvärmen uppgått till
419. Särdeles regelbunden har denna temperaturstegring
ej visat sig, dock kunde i allmänhet för utpräglade fall en
viss typ urskiljas. Vid tiden för temperaturens sjunkande,
men äfven annars, har ej sällan ymnig svettning instält sig.
Snufva har under denna epidemi ingalunda varit ett
bland sjukdomens mera framstående symptom, hvarföre denna
föga gjort skäl för benämningen »ryska snufvan» Retnings
tillstånd hos nässlemhinnan har visserligen funnits i en stor
del af fallen, men en starkare snufva med riklig afsöndring
har hört till undantagen. Nästan från början ha de sjuke,
åtminstone i något så när intensiva fall, besvärats af torr,
smärtsam, krampaktig hosta, med svåra attacker påkommande
dag och natt. Härvid har expektorationen varit ingen eller
obetydlig och i senare fallet bestått af gråaktigt slem, först
senare ha sputa stundom blifvit något rikligare och af puri
form beskaffenhet. Heshet har emellanåt förekommit. Stun
dom ha de sjuke besvärats af en oppression öfver bröstet,
hvartill respirationsapparatens tillstånd ej gifvit någon för
klaring, utan som måst tillskrifvas störd innervation; den
har också i många fall företett märkbara exacerbationer och
remissioner, stundom har den varit förenad med en känsla
af svår ångest. Vid undersökning af lungorna hos en pa
tient med ren, ej komplicerad influensa har man vanligen,
trots den häftiga hostan och oppressionen, ej funnit något
abnormt mera än på sin höjd några sibilerande och sonora
rassel spridda i lungorna. Senare har rätt ofta en verklig
bronkit och ej sällan en katarral pneumoni tillkommit såsom
yttring af influensainfektionen.
Digestionsorganen ha i svårare fall företett rubbningar:
tungan har från början varit lindrigt belagd och aptiten då
lig, hvarjerite äckel, kräkningar och diarré stundom före
kommit; deremot har i lindriga fall aptit och digestion ofta
varit oförminskade. Rätt ofta har sväljningen varit smärt
sam, och vid inspektion har svalgslemhinnan visat sig hy
perämisk, men föga eller icke ansväld, och utpräglad angina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
