Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensan i kliniskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEIZEUSEMEETATR SETT IT LILLA TA
ET
starkt påminnande om förhållandet vid tyfoidfeber, äfvensom
dr E. Forsberg och Möllenhoff omtala influensafall
med "långvarigt tyfoidliknande förlopp. Ej sällan har febern
varit åtföljd af yrsel, isynnerhet hos barn. Stundom har
dess afslutning skett på ett alldeles kritiskt sätt och då
åtföljts af rätt ymnig svettning, vanligen har det dock skett
genom lysis. I alla händelser har feberns tillbakaträdande
rätt ofta beledsagats af svettningar, någongång af diarré
jemte plågor i buken.
Hufvudvärk är ett nästan konstant symptom i influensa,
som, då frossbrytning stundom uteblir, deraf inledes. Denna
hufvudvärk, som kan vara ganska våldsam, intager stundom
hela hufvudet, men är oftast lokaliserad i panntrakten, öfver
näsroten eller öfver och äfven inuti orbit, hvarvid ögonbul¬
berna pläga ömma för tryck och hvarje rörelse af desamma
kännes smärtsam. Stundom håller den sig till nacken eller
tinningarne eller sträcker sig till käkarne, tänderna och
öronen. Ofta ganska sträng äfven i lindriga influensafall,
är den i de-svårare än häftigare. Stundom dof och tryc¬
kande, har den oftare en nevralgiform, borrande och skäran¬
de karakter. Någon gång har den uppträdt halfsidigt, såsom
i ett af Sabbatsbergsfallen, och dr Westfelt omnämner
ett fall af våldsam halfsidig hufvudvärk, hvilken från och
med 10:de sjukdomsdagen på samma klockslag dagligen åter¬
kom under loppet af 5 dygn, hvarefter den kupperades
genom en full dos kinin.
Ej mindre karakteristisk för influensan än den frontala
hufvudvärken är en stundom särdeles häftig och plågsam
värk i kroppens olika öfriga delar, mest i korsryggen eller
eljest längs ryggraden. Ofta har den i form af »håll och
Styng» sitt säte i ena eller andra sidan, simulerande en
pleurit, ej sällan i hjert- eller magtrakten. I flertalet fall
förekomma dragande, flygande eller annorlunda beskaffade
Smärtor i armar och ben, värk här och der i lederna eller
i enstaka muskelgrupper. - Dessa reumatoida smärtor äro
vanligen ej fixa, utan obestämdt lokaliserade och flyttande;
de äro än svårare, än lindrigare, ibland så plågsamma, att
hvarje läge blir för patienten : olidligt. - Stundom bestå de
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
