Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensan i bakteriologiskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
mans; 3) antaga de nämnda streptokockerna den Gramska
färgningen; 4) växa dessa på gelatina vid vanlig temperatur;
5) åstadkomma de betydliga förändringar hos kaniner, varbild¬
ning eller ros, hvilket dessa diplokocker ej göra.
Huruvida den skildrade ->diplokocken är orsaken till influ¬
ensa måste Kirchner naturligtvis lemna oafgjordt; för den
åsigten, att så är, synes honom tala, att den konstant förekom
i de sjukes patologiska sekreter, och att den hittills ej påvisats
hos andra sjuka eller friska menniskor.
Kowalskys undersökningar äro meddelade i Wiener med.
Wochenschrift: 1890: N:o 13 och 14: de gälla 16 fall af in¬
fluensa. I intet af fallen förekommo några mikroorganismer
i blodet. I näsans och svalgets sekreter förekommo en mängd
olika bakteriearter. Deras särskiljande skedde genom renodling.
Bland bekanta patogena arter hittades 5 gånger staphylo¬
coccus pyogenes aureus, 4 gånger staphylococcus pyogenes
albus, 2 gånger pneumonidiplokockerna och streptococcus pyo¬
genes och 1 gång Friedländers pneumonibacill och staphylo¬
coccus cereus albus och flavus. Utom dessa kända patogena
arter renodiades tre hittills okända patogena bakteriearter,
hvaraf tvenne baciller och en mikrokock. Den senare, hvil¬
ken K. kallar gelédiplokocken (Gallertdiplococcus) skulle han
varit benägen antaga som influensans bakteriologiska orsaks¬
moment, ifall bakterien förekommit konstant, ty dess biologiska
egenskaper tycktes honom motsvara influensans kliniska bild
och förklara dess epidemiska uppträdande. Bakterien växer
mycket rikligt vid högre temperaturgrader på agar; den bildar
stora geléliknande massor och mikroskopiskt ter den sig som
korta kedjor bestående af sammanfogade diplokockpar.
Deligiannis (ref. i Centralblatt f. Bakteriologie und Para¬
sitenkunde VII N:o 22) undersökte under influensaepidemien
i Athen i en mängd fall sputum och fann konstant en egen¬
domlig diplokockart, som han till följd af dess utseende kallar
sandurbakterien. Den förekom ofta tillsammans med pneumoni¬
kockerna men var ofta den enda bakteriearten, som förekom.
Sandurbakterierna skiljde sig från pneumonikockerna ej blott
genom formen utan äfven genom storleken; de voro mycket
större än pneumonikockerna. Dessutom ägde de ej någon kap¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
