Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oefterrättligheten beröfvar den stora massan svenskar den härligaste
af deras nationella möjligheter: den att växa hop med
modersmålet och att obehindradt kunna i skrift använda detsamma.
Knappt våra allmänna läroverk förmå meddela sina alumner
förmågan att stafva rätt — staffel förekomma ganska ofta i
»studentskrifningen» — och våra folkskolor lyckas naturligen därmed sällan
eller aldrig. Och så står den stora massan af svenska folket
främmande för sitt modersmål, afskild från möjligheten att använda
detsamma under lifvets växlande kraf, ja, har i detsamma rent af
fått en social skiljemur — modersmålet har blifvit något
särskiljande, i stället för att det skulle vara det stora enande,
sammanhållande elementet i den svenska rasen. Den, som arbetar på en
stafningsreform, arbetar på tryggandet af modersmålets framtid.
Det kunde tyckas, som om det skulle vara en lätt sak att
stärka, trygga och utbreda det språk, som tillhör den mest
läs- och skrifkunniga befolkning i världen. Men ortografien sörjer för
att det blir både si och så med skrifvandet, och våra
bokförhållanden göra att det inte blir så helt med läsandet heller. Vi hafva
ju på sista tiden fått ganska godt om s. k. folkskrifter till relativt
billiga priser, men blifva de också verkligen i nämnvärd
utsträckning lästa? Numerären af de upplagor, hvari de utgå, gifva ett
ganska klart och bestämdt nej till svar på den frågan. Och har
den stora massan af vår svenska befolkning någonsin läppjat på
ett grand af den härliga och allmänfattliga litteratur, som svenska
språket dock äger? Den, som har tyska till modersmål, kan för
20 pfennig få ett af sin litteraturs mästerverk eller ett urval af en
stor skalds dikter eller annan god litteratur, men hvad får en
svensk i den vägen för 20 öre? Tid efter annan dyker idén upp
att i vackra och värdiga »skillingstryck» sprida det bästa vi äga
på svenska till folkets djupa lager, men däraf blir aldrig annat än
förslag, först och främst emedan vi sakna en organisation med
tillräckliga resurser för att sätta en dylik plan i verket. Och en
dylik organisation åter saknas, emedan det finns så få, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
