- Project Runeberg -  Sveriges kalendariska literatur /
vij

(1879) [MARC] Author: Gustaf Eneström, Gustaf Klemming - Tema: Almanacs and calendars
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska almanachor, kalendrar och kalendariska skrifter intill 1749 - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING. xiij

Allmanach, || eller Practica, || på tliet åhr effter
wårs || Herres Jesu Christi || Födelse, || MDCXLIX.
|| Med flijt vthrekuat, aff || Herm anno de Werve.
|| Tryckt i Strengnäs, aff || Zacharia Brockenio.

Andra bladets framsida upptog vanligen en
förklaring af de förekommande tecknen, hvarefter på
24 sidor följde sjelfva kalendariet, innehållande
dagarne, deras namn och bokstäfver, predikotexter,
solens och månens gång, månens faser och
väderleken, stundom äfven planeternas gång och aspekter;
från 1649 brukade inan ofta vid början af hvarje
månad sätta ett träsnitt, den s. k. "månadsfiguren".
Men utom det nu nämnda förekom i almanachan
äfven en hel del saker, som äldre tider velat räkna
såsom hörande till astronomien, ehuru man nu är
af en helt annan tanke, nemligen de astrologiska
gissningarna. Det är bekant, att astrologien
(astro-logia jud.icia.ria), under medeltiden idkad såsom en
verklig, på förment vetenskapliga grunder stödd,
konst, bland sina anhängare räknat mer än en
framstående astronom ända in mot 17:dc
århundradets början, och att den ännu längre bibehöll sitt
anseende hos gemene man. Derföre kan det ej
förvåna oss, att vi i de äldre almanachorna träffa
åtskilligt häraf. Redan i sjelfva kalendariet möter
oss detta astrologiska element; der finnas nemligen
genom särskilda tecken utmärkta sådana dagar, som
i allmänhet äro lyckliga eller olyckliga, sådana, på
hvilka man bör åderlåta, bada, koppa, så, plantera,
purgera, bruka läkedom, afvänja barn, hugga
timmer, någongång äfven för sådana, på hvilka man
bör fånga och skjuta foglar, afskära hår, sätta
samman not, fria och göra bröllop, fundera hus, fiska
och arbeta på metaller. I kalendariet finnas vidare
införda en mängd spådomar, till en början helt
korta och angifna efter planeternas aspekter, men
så småningom öfvergående till långa fraser, hvilka
förlorat sitt ursprungliga astrologiska innehåll, och
vid hvilka man synes företrädesvis laggt an på
obegripligheten, samt slutligen ersatta af ett slags
mellanting mellan spådomar och sentenser.
Öfvergången karakteriseras lättast genom följande prof
ur fyra almanachor från skilda år af 1600-talet,
nemligen Forsii 1609, Herlicii 1640,
Fuhr-mans 1669 och Voigts 1700.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekallit/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free