Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 6. Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid räckte till för allt. Av byggnadsförslag för rikets städer var han fortfarande
intresserad, och i de byggnads- och stadsplaneringsarbeten, som förbereddes i
Stockholm, var han den drivande kraften. Sekelgamla uppslag återupptogos, att
riva Riddarholmskyrkan, som ansågs oformlig och smaklös – ett förslag, som
varit uppe redan på Kristinas och på Karl XI:s tid – och på dess plats bygga
ett romerskt Panteon av stora mått, att genombryta Norrmalm med en bred
aveny från Gustav Adolfs torg anda fram till Brunnsviken – vilket Jean
de la Vallée föreslagit 1654 – och framför allt att av stadens centrum
åstadkomma en monumental enhet med arkitektoniskt sammanhållna perspektiv.
Adelcrantz hade i samband med operahusets byggande upptagit Tessins uppslag
till ordnande av förbindelseleden mellan Norrmalm och stadsholmen och
fullföljde det i huvudsak: Gustav Adolfs torg tänkt som en monumental förplats
till slottet, i öster och väster begränsad av två likadana byggnader, operahuset
och prinsessan Sofia Albertinas nya palats, och med ryttarstatyn som
medelpunkt mitt framför den nya stenbron över Norrström. Så långt blev hans
förslag i dess huvuddrag genomfört. Olösta blevo däremot konungens planer på
att skapa en verkningsfull stadsbild av slottets närmaste omgivning åt söder.
Flera varianter föreligga, de flesta utarbetade av Palmstedt. Byggnaderna äro
värdigt och måttfullt hållna, den klassiska smaken är naturligtvis genomgående,
kolonnader och tempelfronter återkomma på snart sagt alla ritningar, som nu
utföras, antingen de gälla slott, kyrkor, teatrar eller ämbetsverk.
I den romerska miljö, som skapades, skulle Gustav III:s staty placeras
nedanför slottsbacken och obelisken till borgerskapets ära uppe på backens
krön framför Storkyrkan. I sinom tid ställdes dessa båda konstverk på de
avsedda platserna, men den drömda helhetsbilden blev aldrig verklighet. Efter
konungens död skrinlades hans planer och beslut. Då rådde kungssorg i konstens
värld. Uppblomstringens, kraftkänslans och kraftspänningens, de stora
ansatsernas skede tillhörde nu det förflutna.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
