Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV / 120 (1925-1928) Author: Georg Nordensvan Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Arkitekturen under det sengustavianska skedet - 2. Byggnader i Stockholm - Karl Gjörwell, Karl Vilhelm Carlberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid sekelskiftet, bryggarkungen Abraham Westmans förnäma hus invid Adolf
Fredriks kyrka, blivit helt och hållet omformat.

Karl Gjörwell, f. 1766, d. 1837.

Ritningarna till det Westmanska palatset utfördes av
Gjörwell 1799. Det var en vidlyftig byggnad, som omslöt tre gårdar.
Förstugor och trapphus voro slottslikt tilltagna. Den relativt låga, långsträckta
fasadens mittparti pryddes av en tredubbel portal med kolonner och balkong,
däröver stora bågfönster och överst en ättika med en långsträckt figurrelief –
en fasadanordning, som återkommer flerstädes under lång tid framåt.


Gjörwell. Westmanska huset i Stockholm. Ritning 1799. Byggnadsnämndens arkiv.

En annan omfattande uppgift löste Gjörwell i ritningarna till
akademibyggnaden i Åbo – ett högst enkelt hållet kvadratiskt komplex, som omsluter
två gårdar. Byggnaden grundlades 1802, den utfördes av Bassi, som i
högtidssalen med dess vackra mått, dess kolonner av röd granit, dess tunnvalv och
nobelt hållna absid åstadkom en interiör av klassisk välklang.

Privatbyggnadernas prydnad inskränker sig i regel till en portal, som –
även där den är hållen i de enklaste former – kan vara ståtlig och monumental.
Ett vackert prov ger Palmstedts eget hus vid Västerlånggatan (ritning 1801).
Detta är hela fem våningar högt – en mezzaninvåning medräknad - när det
ej gäller boningshus vid trånga gator, där tomten måste utnyttjas i möjligaste
mån, hållas husen eljest relativt låga, två våningar, högst tre. Låga tak
föredragas framför de höga, som ogillades av den klassiska smakens målsmän, av
Ehrensvärd, Wennberg och andra. Mansardtaken, som under det gångna
århundradet brett sig över Europa – enligt Silverstolpe som en epidemisk
sjukdom - befinnas nu vara vederstyggliga och bli – även av praktiska skäl –
utmönstrade ur det moderna formförrådet, vilket ej hindrar, att även tongivande
arkitekter en och annan gång fasthålla vid dem.

Karl Vilhelm Carlberg, f. 1746, d. 1814.

I Göteborg uppstod omkring sekelskiftet en arkitektur av starkt
betonad tidskaraktär.

Byggnadsväsendet i Göteborg leddes under ett århundrade
(1717-1814) av dynastien Carlberg. Under denna tid omskapades Göteborg från
en "holländsk fästning", mestadels bebyggd med oansenliga trähus, till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>