Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. I konstens huvudstäder. 1830--40-talen - 4. Skandinaviskt konstnärsliv i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 GEORG NORDENSVAN
Arm i arm framåt, in genom den gamla klumpiga porten, över tiberbron
med dess vittrade Johannes döpare och dess väderbitna kristusbild, fram förbi
lanthus och trädgårdar, förbi smedjor, åsnor, verkstäder, fattigmanshus med
massor av barn, hundar, kattor, tuppar och hönor, förbi villa Borghese och in
genom porta del Popolo.
"Det ligger som ett solsken över många erinringar från sådana inträden
i Rom; det var där man kände sig kommen till det gemensamma
fäderneslandet, bliva omfamnad av sin närmaste släkt och bjuden liksom på storkalas
i en lustgård, som icke har sin like. Icke underligt, om sådant kunde liva
inbillningskraften till och med hos de sömnigaste nordbor."
Vid hotel Cesari mellan doganari och Corso återser man diligensen, som
rullat före vandrarna in till staden. Man blir visiterad och skinnad i
tullkammaren. Man är framme vid sin resas mål, i "världens och de sköna konsternas
huvudstad, det eviga Roma", som man skriver i almanackan, där man ritat ett
kors för den märkliga dagen. Och det händer, att man i dagboken tillägger
ett ord om att resans andra mål - det att bli en stor konstnär - ej synes
så visst numera, som då man satt hemma och byggde luftslott vid
skymnings-brasan, medan snön virvlade utanför.
Nykomlingen etablerar sig i en liten studio i närheten av Piazza Barberini,
där den lustige tritonen dag och natt rider på sin mussla och sprutar sin
vattenstråle mot skyn. Han gör besök i Thorvaldsens ateljé, hos Byström och
hos Fogelberg, som härnere är ett slags ombud för svenska
Konstakademien, går resepensionärerna till hända med råd och dåd och sänder hem
rapporter om deras verksamhet. Han skyndar till Forum, till Capitolinska
museet, till Vatikanen, San Pietro men kanske allra först till café Greco,
skandinavernas högkvarter i Rom. En afton i tyskarnas Ponte-Molle-orden i osterian
Chiavica (kloaken) vid Piazza Barberini tillhör ock de första dagarnas
åligganden - skandinaverna äro välkomna i den tyska kolonien och räknas av
italienarna till "i tedeschi".
Landsmännen hålla ihop. När Stack anländer hösten 1843, finner han före
sig akademikamraterna Palm, "en utmärkt bra karl, omtyckt av alla" -
Lundgren, "en ung, utmärkt skicklig målare" - Wahlbom, "trevlig, skicklig" -
Plagemann, som nästan är att anse som italienare. Qvarnström är också där.
Mandelgren går på apostlahästarna från Rom till Napoli och sedan norr ut till
Firenze och kanske ännu längre. Snart tillkomma även Scholander, Viktor
Enblom, arkitekten Albert Törnqvist, Södermark, hans son Per och Troili.
Man gör bekantskap med de danska bröderna. Vilken medlem av den stora
konstnärsfamiljen man än besöker, så blir man mottagen som en bror. Och här
är ingen skillnad mellan de stora och de små. Ej ens hos Thorvaldsen finns
ett spår av överlägsen höghet, Byström är en gemytlig patriark, som gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
