Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID 477
att utan stenkastning på ämbetet och utan att ingå i smådetaljer helt enkelt
förklara verkställigheten olämplig, då det gällde ett monument av förevarande
beskaffenhet. Stiller frågade: "Men vad skall resultatet bli? Vad önskar ni att
jag skall göra?’ Scholander svarade: ’Ni skall själv göra ett projekt, så blir
det slut på bråket.’ "
Stiller besökte Scholander dagen därpå, omtalade att Kleen visat ritningarna
och hållit över dem ett föredrag, vari han blottat sina egna svaga sidor.
Någon tid efter "beskickningens" hemkomst anlände Stillers utlåtande.
Enligt Scholander var det "särdeles försiktigt men underkännande och
tillkännagivande, att han utan att hava sett lokalen ej kunde rätt bedöma frågan".
Nu lät konungen Kleen inför kommitterade upprepa sina anmärkningar
mot Scholanders ritningar, varpå han fällde sitt utslag, som lydde: "Vi äro
alla övertygade om, att detta förslag icke duger, jag har blivit förd bakom
ljuset." Även Kleens och hans subalterners ritningar avfärdades utan vidare.
Resultatet blev, att Stiller genom Kleen tillfrågades, om han ville utarbeta
ett eget förslag. Han svarade, att han ej kunde åtaga sig detta utan att ha
sett lokaliteterna. Han fick alltså inbjudan att komma till Stockholm, infann
sig där i början av oktober och besåg de föreslagna byggnadsplatserna.
Helgeandsholmen fann han absolut olämplig - då en stor byggnad där måste
förtaga effekten av slottet - Skeppsholmen ansåg han vara den yppersta platsen,
men då den ej var disponibel gav han sitt förord åt Kyrkholmen1 och åtog sig
uppdraget. Innan han avreste från Stockholm hade han sitt utkast färdigt. De
utförda ritningarna anlände sedan undan för undan.
Scholander var nu ur räkningen och kände sig befriad från ett olidligt
tryck. Då han uppmanat Stiller att framlägga ett eget byggnadsförslag, så tycks
han haft klart för sig, att detta var det enda möjliga sätt att få den intrasslade
frågan klarad. En utländsk auktoritet kunde åtaga sig bygget utan att taga
hänsyn till deri beräknade kostnaden, medan däremot en ung och oprövad svensk
arkitekt omöjligt kunde kringgå penningfrågan. Det var ju med knapp nöd
riksdagen beviljat den halva miljonen riksdaler banko. Och konungen hade strävt
sagt ifrån, att anslaget ej finge överskridas. Han blev också högst förargad, då
I de beräkningar, som 1849 uppgjordes av tre arkitekter i Ö ver intendentsämbetet,
byggnadskostnaden för det Stiilerska förslaget uppgick till nära nog dubbla
beloppet av den summa, staten anslagit. Kostnaderna skulle enligt deras
beräkning uppgå till 975,313 rdr b: o.
Man sökte dock spara in vad som kunde sparas, satte i fråga att till en
början endast uppföra byggnadens mittparti och det ena sidopartiet, att slopa
all skulptural dekoration och att överhuvud nöja sig med billigt material. Den
gången uppträdde Anckarsvärd med kraft, motsatte sig varje stympande av
byggnaden, som var en helgjuten, genomtänkt och konstnärligt genomförd ska-
1 Detta enligt Söndagsbladet 17 okt. och Dagligt Allehanda 18 okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
