Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 6. Tidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID 485
närmar sig den florentinska medeltidsstilen".1 Byggnaden utmärker sig för sina
efter platsen väl beräknade mått, den är varken för stor eller för liten och
ingår förträffligt i sin omgivning - detta i olikhet med åtskilliga
stockholmsbyggen från en senare tid.
Torn i liknande karaktär varieras flerstädes - ett av dem pryder
Skogsinstitutet, så som detta utbyggdes av Haverman 1855.
Med namnet jaktslottsgotik ville jag kalla den stil, som representeras av
miniatyrslottet Oskarshal invid Oslo. Det är utfört i engelsk smak 1847-52
av den från Danmark inflyttade arkitekten J. H. Nebelong. Interiörerna
smyckades av skulptur - norska medeltidskungar, statyetter av Michelsen - och
av målningar, en bondelivsserie av Tidemand, norska landskap av Frick
och Gude.
I interiörer har jaktslottsgotiken lämnat spår efter sig bland annat i
Stockholms slott och på Gripsholm, där Brunius 1849 fann flera rum "hållna i en
slags medeltidsstil". Audienssalen där står fortfarande som ett smakprov. Vilka
arkitekter, som här voro de skyldiga, har hittills ej blivit avslöjat - misstankar
ha fallit på Nyström, Scholander och Chiewitz.
Nyström insatte gotikdetaljer i Sundvalls klassiska interiörer på Stjärnsund,
som han moderniserade för prins Gustav 1851 - han skonade likväl salen,
som lämnades orörd. I slotten gjorde såväl han som Scholander betydande
ändringar, ej alltid till det bättre.2
Gotisk stil ger sina inslag exempelvis i Lund i Akademiska föreningens
byggnad, ritad av Strömberg. Chiewitz, som 1850* överflyttar till Finland,
bygger i Helsingfors finska Riddarhuset i engelsk sengotik. Scholander lämnar
på 1850-talet ritningar till en landskyrka i gotik och en i romansk stil och till
läroverk i Visby i hanseatisk stil. I stationsbyggnader vid statens järnvägar
tillämpar Edelsvärd gotiska och romanska former (första stationshuset i
Göteborg 1856).
Detta skede bevittnar uppslaget till Stockholms modernisering.
De gamla planerna på slottsomgivningens reglerande voro längesedan
glömda - om de ens voro kända. Nyströms Helgeandsholmsförslag vilade i
akademiens gömmor. Norrbro hade dock fått sin anspråkslösa basarbyggnad,
som åtminstone ej gjorde någon skada - den dolde muren till stallområdet,
och med sin rad av bodar gav den platsen ökat liv. Att Nationalmuseum ej
1 Dagl. Allehanda 22 juni 1846.
2 Under Nyströms ledning tillkom Vita havet på Stockholms slott - två salar
sammanslagna till en. J. Böttiger har stämplat resultatet som "ett vältaligt bevis på konstens förfall
i förra seklets mitt". Att Nyström bevarat den ursprungliga väggorneringen från 1747 i
salens södra del, förr drottningens drabantsal, bör dock skrivas på hans förtjänstkonto.
Salens norra del fick en tung, grann och överbelastad dekorering. I dekoreringen av
rikssalen på Drottningholm ödelade Scholander rummets 1600-talskaraktär - sannolikt därtill
nödd och tvungen. Det blev nu kallat Contemporainsalen och pryddes 1856-57 med en rad
helfigurporträtt av konung Oskars samtida regenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
