Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 7. Scholander som arkitekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggnad vid Drottninggatan uppfördes 1860-63. Den visar i formgivningen nya
och självständiga grepp och blev förebild för många andra byggen - bl. a. för
Scholanders Högre allmänna läroverk i Uppsala 1867-69. Synagogan ritades
1862, uppfördes 1867-70.
I en meritförteckning uppräknar Scholander bland sina arkitekturverk -
utom de här ovan nämnda - Gärdserums kyrka i Småland ("spetsbågsstil",
1851), Vånga kyrka i Östergötland ("rundbågsstil", 1857), Allmänna läroverket
i Visby ("1300-talets hanseatiska rundbågsstil", 1855-59), Bernadotteska
gravkoret vid Riddarholmskyrkan ("tysk renässans", 1858), Vasamonumentet vid
Utmeland (s. å.), den lilla kyrkan vid Ulriksdal ("holländsk renässans", 1864)
m. fl.
Från 1857 stammar hans här förut omnämnda förslag till yttre omklädnad av
Ulriksdals slott i renässans med en elegant kolonnprydd infart i halvcirkel mellan
parkfasadens båda framspringande flyglar. Skissen var en fri fantasiskapelse, som
ej tog någon hänsyn till slottsbyggnadens historiska karaktär. Uppslag som
Scholander fick utföra voro ombyggandet av landshövdingsresidenset i Malmö -
fasaden omklädd i holländsk renässans - av slotten Ekholmen i Uppland - i
fransk renässans med höga gavlar och hörntorn - och Sörby i Östergötland i
italiensk renässans. Viks slott i Uppland fick i stort sett behålla sin yttre
gestaltning, men Bogesund blev nyskapat, Per Brahes enkla stenbyggnad fick fyra
ansenliga krenelerade hörntorn, rösten i trappform över fasadernas mittparti och
annan prydnad. Slottet fick med ett ord en helt ny karaktär. Sett från segelleden
in till Stockholm dekorerar det onekligen effektfullt i landskapet.
Det synes mig uppenbart, att Scholander i sina arkitekturverk ofta nog tvangs
att tygla sina personliga böjelser - i så fall dock minst i Synagogan - och att
det framför allt är i vissa av sina interiörer, han fick uttryck för sin personliga
fantasi. Detta gäller främst hans nyinredning av Ulriksdal, där han säkert
tillfredsställde såväl sin kunglige herres som sin egen smak. De interiörer, han där
tillskapade, tyckas mig vara samma andas barn som åtskilliga hans akvareller.
Han är där romantiker och poet, det han eftersträvade synes först och sist ha
varit stämningsvärde, uppgiften torde ha gällt att åstadkomma stilfulla
slottsgemak med karaktär av riddartid. Denna miljö blev lovordad ej minst som ett
ypperligt sceneri för historiska kostymfester. Även i det vardagliga utgjorde dessa
salar en effektfull bakgrund för gamla konstföremål, konstmöbler och vapen,
allt verkningsfullt placerat. Men de tålde ej en närmare granskning, kvaliteten
var blandad, jämte värdefulla gobelänger, glasmålningar och porslinsföremål
förekommo renässansspisar av gips och gyllenläder av målat papper - en
riddarrustning av papp paraderade i trapphuset.
I själva verket frodades allt fortfarande den traditionella materialförfalskningen, i slotten insattes panelningar med "snideri" av gips, det hela överstruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
