Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Sverige, 1870-talet - 5. Arkitekter - 6. Helgo Zettervall, Lunds domkyrkas restaurering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 GEORG NORDENSVAN
storartad och högst praktisk entré och omgivning kring hemicykeln".1 Bland de
övriga förslagen var Adlers’ framstående. Zettervall hade sökt "rätta sig efter
kostnaden men därigenom fått ett mycket dåligt projekt".
Holmgren omnämnes av Scholander som "en allvarsam man och samvetsgrann
i arbetet". Under det slutliga utarbetandet av de prisbelönade ritningarna gjorde
han betydande ändringar. På Scholanders råd höll han nu byggnadens yttre i
högrenässans och i murtegel. Universitetshusets glanspunkt blev den
imponerande förhallen.
6.
Helgo Zettervall blev Scholanders närmaste efterträdare som
Sveriges representative arkitekt. Hans verksamhet blev av
storartad omfattning. Han var en härskarnatur, verkningslysten, företagsam och
orädd, ägde därjämte den sega, envisa ihärdighet, som Scholander saknade.
Han var född i Lidköping och hade försökt sig i handel och som lantbrukare,
innan han fann sitt rätta område. Då han vid 22 års ålder började sina studier
vid Konstakademien, hade han under ett år varit elev av F. B. Oppman, som
byggde den nya kyrkan i Lidköping. Under sin akademitid praktiserade han vid
ett par större byggen, vid Ryholms slott i Västergötland och biblioteket i Skara,
samt ledde 1858-59 som tekniskt biträde reparationen av Västerås domkyrka,
som utfördes efter ritningar av P. J. Ekman.
Den gamla domkyrkan från 1200-talet hade under tidernas lopp flera gånger
blivit ombyggd och utvidgad och var skäligen förfallen. Den blev nu iståndsatt,
sönderfallna detaljer lagades, valv och pelare förstärktes. Det hände, att de
därjämte omskapades, fönster fingo ny form och flera av dem flyttades, gamla
portaler borttogos, allt i syfte att åstadkomma stilrenhet och symmetri. Resultatet
blev - enligt ett ögonvittne till reparationens gång - att kyrkan "vann
visserligen stabilitet men förlorade mycken målerisk effekt och arkeologiskt värde till
följd av en därvid visad brist på kärlek till de många detaljerna från olika
tider" - ett omdöme, som låter sig tillämpas även på Zettervalls följande
självständiga insats som kyrkoombyggare.
Efter slutade studier vid akademien förordnades han 1860 till arkitekt vid
Lunds domkyrka.
Sedan 23 år tillbaka hade arbetet på kyrkans restaurerande pågått enligt
Nyströms plan och under ledning av Brunius.2 Nu hade denne lämnat sin befattning.
Zettervall började med att ombygga enstaka partier men fann snart detta lappande
och lagande resultatlöst. En planmässig och genomgripande ombyggnad blev
1 Karl Johan Anshelm Liljeström, f. 1848, var elev vid akademien 1865-74.
a Se Is sid. 328 ff.
Helgo Zettervall, f.
1831, d. 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
