Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Svenska parisare, 1870-talet - 5. August Hagborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A. Hagborg. Kyrkogården i Tourville.
Oljemålning 1883. Göteborgs museum.
Han höll fast vid motiv av samma slag som lyckotavlans.
Den låga, långsträckta stranden, som breder sig gul och torr och rentvättad
av flodvattnet, fiskarbåtarna ute i vattenbrynet, det lugna havet, som speglar
en hög himmel, där solen tränger smekande milt fram genom molnens slöja -
det var den stämning, Hagborg gång på gång behandlade.
Fagerlin hade framställt det holländska fiskarfolket inomhus, Hagborg följde
sina nordfranska kustbor ut på stranden och mottog dem där vid hemkomsten.
Han behandlade i regel situationer utan dramatiskt eller novellistiskt innehåll:
fiskarna på hemfärd, prästen som välsignar den nya båten, stranden med raden
av båtar i silverskimrande morgondis eller helt enkelt en grupp strandbor i
samspråk.
Med förkärlek framställde han unga typer, en plastiskt vacker ras, som ej
visste vad slapphet eller skepsis ville säga. Hans stående modeller blevo den
käcke Yann och den stolta Gaud, sådana vi känna dem från Pierre Lotis
"Islandsfiskare". Och liksom hos Loti förefalla typerna hos Hagborg ej så litet förfinade,
utan att man likväl vågar påstå, att de förlorat sin karaktär eller sin
trovärdighet.
Som målare på modet kunde han ej undgå att upprepa sig själv, samma typer
i samma miljö. Många hans varianter av temat utmärkte sig uteslutande för det
eleganta föredraget, visade mera chic och odlad smak än personlig känsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
