Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Svenska parisare, 1870-talet - 10. Vilhelm von Gegerfelt, Mauritz Lindström, Oskar Törnå - Mauritz Lindström, Oskar Törnå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska rapportörer nämna vid denna tid ofta Gegerfelt med beröm närmast
efter Wahlberg.
Gegerfelt var tio år yngre än denne. Född i Göteborg hade han varit
akademielev först i Köpenhamn, därefter i Stockholm, hade levat i Dusseldorf i 5 år,
hade fått sin kungliga medalj 1871 och året därefter överflyttat till Paris.
Han var ingen stillasittare. Sommaren 1874 dök han upp i Skagen - den förste
svensk, som hittat till denna av danska målare då nyligen erövrade plats.
Havsluft och saltvatten var för honom alltid lockande, i Holland fann han goda motiv,
och den franska nordkustens karaktär återgav han med säker blick och brett
föredrag - än en backsluttning med träd i blåst, än en kal sandstrand med
kritklippor, vita stup, blågrått hav, grönt gräs. Skandalöst enkla och magra motiv
för så stora dukar tyckte vederbörande i Stockholm, där denna strandbild
avvisades av Nationalmuseum. Liksom åtskilligt annat refuserat har den likväl
omsider hamnat där och pryder sin plats.
De båda sistnämnda målningarna stamma från slutet av 70-talet. Gegerfelt
hade då arbetat sig ifrån den bruna paletten, han representerar ett
övergångsstadium, som långtifrån saknar intresse - starka färger, svarta isättningar i för
övrigt ljusa toner över himmel och vatten. Han kunde vara ojämn, men hans
tästa studier stå sig fortfarande förträffligt, tack vare uppfattningens säkerhet
och utförandets kraft och skicklighet. Han målade vinterstycken och månsken,
svenska utsikter, inloppet till Göteborg, motiv från Skåne, Hallands Väderö,
snömotiv från Uppsala, slaskstämningar från svenska landsbygden, skidlöpare i
vinterkvällens silverskymning.
Han såg den italienska naturen med moderna ögon, såg där annat än den
oföränderligt blå himlen i solljus och sökte, även när det gällde att måla Italien,
stämningen och ej endast formen. Han målade skymning över lagunerna,
man-uppgång över Venezias kanaler, sommarnatt, behärskad av en kraftigt djupblå
totalton, stämningar, som varit helt och hållet främmande för de äldre pilgrimerna
till skönhetslandet.
Mauritz Lindström, f. 1849, d. 1923.
Oskar Törnå, f. 1843, d. 1894.
Med ännu mera inrotad tysk lärdom än Gegerfelt kom Mauritz
Lindström till Paris. Han hade studerat i Munchen alltsedan
1872 - han kom dit för att bli historiemålare, slog sig där
på landskapsmålning och tillägnade sig den färgskala av tillagat grått och brunt
med snitsiga ljuseffekter, som var utmärkande för mer än en i Tyskland skolad
målare. Han liksom de andra måste i Paris arbeta sig ur "den tyska svartbruna
såsen", upp till ljus och kraft.
Från Paris gick hans väg i 80-talets början till England och därifrån hem till
Sverige.
Över Tyskland gick även Oskar Törnås väg till Paris.
Törnå var östgöte liksom Markus Larson och hade mindre barlast av bildning
än han, var också i vida mindre grad gåpåare. Gott huvud ägde han och slagfärdig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
