Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. 1890-talet. Konstvård och konstpolitik - 4. Konstakademiens verksamhet, elever och stipendiater - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulptören V. Åkerman och arkitekterna E. J. Thorburn, Axel Lindegren och
1889 E. Lallerstedt.
Under åren 1890-94 voro vinnarna av kunglig medalj skulptörerna Agnes
Kjellberg, H. Elmqvist och G. Malmqvist, målarna Ida v. Schulzenheim, A.
Bergström, A. Genberg, Emil Österman och Gunnar Åberg samt arkitekterna
C. G. Améen, Ragnar Östberg och Ch. Lindholm, under åren 1895-1900
arkitekterna G. Nilsson och T. Grut, målarna Bernhard Österman, Olle Hjortzberg,
Olof Hullgren, Garibaldi Lindberg, Gunnar Hallström, Bengt Hedberg, Brita
Ellström, Hildur Hult samt skulptörerna O. Strandman, Erik Lindberg, Alice
Nordin och Sigrid Blomberg. Medaljer av andra klassen utdelades frikostigt.
De flesta medaljvinnarna höllo sig till de uppgivna ämnena. Det fanns dock
undantag, exempelvis hade Wallén målat Havsstrand vid Kivik, Gunnar
Hallström Ett dansgille, Emil Österman Fersens mord, Bernhard Österman Göran
Persons fängslande, Hildur Hult "Agitation" (en folktalare och hans åhörare).
Statens resestipendiater hade under opponentåren varit Björck och T.
Lundberg till 1888 och G. Clason till 1886, och efter dem målarna Wallén, Emil och
Bernhard Österman, skulptörerna Åkerman, Agnes Kjellberg, Malmqvist,
arkitekterna Aron Johansson, Axel Lindegren, Lallerstedt, Ragnar Östberg. Andra
större stipendier innehades av Alfr. Thörne, Jungstedt, Schultzberg, Kallstenius,
Ida Ericson, Chr. Eriksson, Elmqvist och arkitekten Améen.
<CENTER>5.</CENTER>
1897 medförde den stora industri- och konstutställningen i Stockholm. Dess
konstavdelning var den mest omfattande, som ditintills varit att se inom Sveriges
gränser. De skandinaviska ländernas konst var rikt företrädd, och tack vare prins
Eugens personliga ingripande hade tillkommit en internationell avdelning, som
omfattade en med största omsorg vald samling alster av samtidens mest ryktbara
och representativa konstnärer.
I den svenska konstavdelningen måste de båda partierna trivas tillsammans,
men Konstnärsförbundet hade genomdrivit att dess medlemmars alster blivit
bedömda av en särskild jury - en liknande anordning förekom i de norska och
danska avdelningarna. Utställningen medförde inga konflikter. Det nordiska
konstnärsmötet förgick i all sämja, med stor middag på Hasselbacken och en
stämningsfull kväll på Stockholms slott, dit konung Oskar inbjudit mötets såväl
värdar som gäster.
Redan detta år började den stundande världsutställningen i Paris 1900 att
oroa sinnena. Inbjudan att deltaga i konstavdelningen ingick till akademien,
Svenska konstnärernas förening och Konstnärsförbundet. Förbundet hade nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
