Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Vid seklets slut. Svenskt måleri (fortsättning) - 13. Fantasiinslag i svenskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID SEKLETS SLUT. SVENSKT MÅLERI 441
1890-talet medför ett genombrott i Ackes konstnärskap. Han är inne på nya
områden och på nya behandlingssätt. Han experimenterar med dekorativa
uppgifter, pannåer med stiliserade nordiska växtmotiv och med ämnen som "Nattdagg
och solstrålar", "Fiskflickor", "Älvdans". Från denna tid stammar den skälmska
"Gustaviansk interiör" med de båda skuggbilderna i solrutan på väggen, från
denna tid fantasierna "Midsommarfest i metallstaden" (1898) och "Skogstemplet"
(1900). Som gåtor i färg inneha dessa sistnämnda en plats för sig i den samtida
konsten.
Acke var en av de få svenska målare på denna tid, som ej behövde söka
fantasimotiv. Han fann dem utan att söka, och han överlät åt åskådaren att - om det
roade - forska efter konstnärens avsikt. Bisarreriet "Metallstaden" har, såvitt jag
Acke. Skogstemplet.
Oljemålning 1900. Thielska galleriet.
minns, helt och hållet undsluppit tolkningsförsök - dess fascinerande
färgstämning har stannat i mitt minne. "Skogstemplet" äger mycken tonskönhet, men dess
innehåll är lindrigast sagt oklart. I en mossbelupen ruin, en kvarleva från en
uråldrig kultur, ses en naken man, sysselsatt med att modellera en statyett av en
likaledes oklädd ung kvinna, som intagit en tämligen kokett modellställning.
Målningens ram bär den av Verner v. Heidenstam formulerade inskriften "Mossa
gömmer, människohjärtat skapar evinnerligen", och målningens ämne inspirerade
Oscar Levertin till en fantasi om Deukalion och Pyrrha, de efter en
världsöversvämning enda kvarlevande människorna, stamfader och stammoder för ett nytt
människosläkte. Från många håll har denna tolkning upprepats, målningen
framställer mannen och kvinnan som det unga livets representanter drömmande inför
okända öden i den gåtfulla kvarlevan av en utdöd kultur. Själv har Acke antytt,
att "tavlans egentliga motiv" var "mannens eldiga spänning inför sitt verk".1
1 Acke i sin originella samling "Osannolika historier" 1919. Levertins "En fantasi är
omtryckt i hans "Sista dikter".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
