Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Vid seklets slut. Svenskt måleri (fortsättning) - 13. Fantasiinslag i svenskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID SEKLETS SLUT. SVENSKT MÅLERI
443
Acke. Björnen och haren.
Lavyr till saga av Z. Topelius 1902.
i Thielska galleriet, är
porträttet av den norske
tidningsmannen Erik Vullumu målat
i Rom 1901. Här är Acke en
rättfram realist, det grovt
strukna målningssättet står i
full harmoni med typen och
uttrycket. Ackes pojklynne
lyser fram i det muntra
självporträttet från 1903, där han med
pensel och palett redo till batalj
tar ett litet diskret danssteg.
Donatellos lille Johannes ser
rier på honom från väggen och
en skämtdocka, en liten pajas
ligger slängd på golvet
Ackes rörliga fantasi fick ej
tillräckligt svängrum inom
oljemålningen, Han lade emellan
med tempera och akvarell, med teckningar, dekorativa kompositioner,
tapetkartonger, möbler, modellering.
Som sagotecknare gav han sitt bästa i de laverade bilderna till Topelius’
"Läsning för barn" - den stora samlade upplaga, som utkom 1901-03, illustrerad
av finska och svenska konstnärer, bland andra Edelfelt, Carl Larsson och Albert
Engström. Acke har här utrymme för romantisk natursyn och för lekfull
inbillningskraft, han talar omedelbart till barnens fantasi och han tillfredsställer de
vuxnas fordran på linjerytm och rörelse och på enhetlig genomgående stil i bilden.
Acke fick två gånger tillfälle att visa sin samtid, att han "egentligen var skapad
till skulptör". Detta var åtminstone hans
egen åsikt de gånger, då han arbetade i
mar-morstuck. 1905 smyckade han ett kabinett i
Thielska galleriet med en fris i relief och
1921 dekorerade han galleriet i Stockholms
stadshus med reliefer i fönstersmygarna och
ett därinvid beläget mindre rum med figurer
på väggfälten. Med anslutning till antik
stuckteknik utplanterade han på de givna
ytorna nakna figurer och ornament, idéer
föddes under arbetets gång och genomfördes
med improvisatorisk raskhet. Så uppstod i
galleriet den serie, som inledes med näcken,
Acke. Självporträtt.
Teckning ur "Osannolika historier" 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
