Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 1. Skulptörer - Edvard Brambeck, Ingel Fallstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII.
VID SEKLETS SLUT. SKULPTUR OCH
ARKITEKTUR.
1.
Svensk skulptur liksom svenskt måleri hade under 1880-talet tagit starka intryck
av modern pariserkonst. Huvudmännen inom det yngre släktledet ha gått i fransk
skola, hos andra blevo intrycken från studier i Italien starkt uppblandade med
inflytande från Paris.
Till samma släktled som romarna Alexander Carlson och Alfred Nyström hörde
Brambeck och Fallstedt.
Edvard Brambeck - skåning, hade från snickarlärling blivit
ornamentsnidare, hade stigit i graderna till artist, hade 1876
vunnit akademiens kungliga medalj för gruppen "Eva vid Abels lik" och innehade
resestipendium 1877-82. I Paris vann han mention på salongen sistnämnda år
för en grupp "Kristi frestelse" - senare huggen i marmor och uppställd i
Mariakyrkan i Hälsingborg. Från Rom hemsände han statyn "Psyke", utförde efter sin
hemkomst 1887 omfattande dekorativa arbeten i Göteborg - Amor och
Psykesagan, barngrupper m. m. – samt gruppen "Sorg", en variant av prisämnesmotivet.
Levde sedan i Rom, i Stockholm och Köpenhamn.
Han ägde både stilkänsla och skicklig hand, var dock ingen lycklig
konstnärsnatur, trodde sig förbisedd och motarbetad, blev bitter och melankolisk. Brambeck
- skrev Ingel Fallstedt i ett brev, Göteborg 1895 - "går här och förljuvar med
sitt glada smil sina kamraters tillvaro".1
Fallstedt kunde, som detta uttryck vittnar om, vara elak, Han var eljes en
muntergök, en godmodig, sorglös och oförfärad "friskus" och gåpåare. Han hade
försökt sig som lantbrukselev, innan han slog sig på konststudium, hade 1874
begivit sig till Munchen och därifrån till Paris, där han huvudsakligen idkade
porträttstudier.
I högre grad än någon annan bland landsmännen ägde
Fallstedt livlighet i ögat och raskhet i handen. Han sökte aldrig
storhet i konsten men så mycket mera sökte han liv och uttryck.
1 Brev till Julius Kronberg 5 jan. 1895.
Edvard Brambeck,
f. 1843, d. 1919.
Ingel Fallstedt, f.
1848, d. 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
