Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 7. 1880-talets unga genombrottsmän: Carl Möller, Gustaf Clason, Ludvig Peterson - 8. Byggen i Stockholm av Axel Anderberg, Erik Lallerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
GEORG NORDENSVAN
Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Hörnbyggnaden t. v. av F. Ulrich och E. Hallquisth, den t. h. av Ludvig Peterson.
kanslihus utmed Kungsträdgården. Hans ritningar till hovstall voro antagna 1888,
men utförandet fråntogs honom.
I Stockholms byggnadshistoria var Övergången till 1890-talet en livaktig
tidpunkt. Uppgifter av stor betydenhet inväntade sin lösning, tävlingar gällde
riksbyggnaderna, operahuset, Nordiska museet, Konstakademien.
Näst efter Helgeandsholmsbyggnaderna blev operabygget ett huvudnummer i
nydanandet av Stockholms centrala och mest krävande och ömtåliga parti. Det
gustavianska operahuset utgjorde ett led i stadsbilden, i den monumentala enhet,
som området norr om slottet utgjort och som borde ha blivit ansett okränkbart.
Nu var operahuset emellertid för trångt och otidsenligt för sitt ändamål, och på
sista tiden hade förändringsförslag ej saknats - det hade bland annat blivit
ifrågasatt att använda tomten till riksdagshus eller riksbank. Ett förslag att
utvidga operans scen- och salongsområden med bibehållande av Adelcrantz’ fasad
åt Gustav Adolfs torg och med husets utbyggande åt motsatt håll, där det fanns
tillräckligt utrymme, hade 1881 blivit framlagt av Isaeus, ett förslag av
Zettervall till inre ombyggnad följde 1884. Allmän pristävlan anordnades och 1888
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
