Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 11. Inre dekoration: Agi Lindegren. Textilkonst - Keramik: Alf Wallander, Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID SEKLETS SLUT. SKULPTUR OCH ARKITEKTUR 503
Wickman tillfälle att försöka sig inom genren (i Berns nya salong och Blanchs
kafé). Men ett utsökt prov på imitationskonst gav Ludvig Peterson i Sveasalen
(i Alhambrastil 1886).
Med odlad smak och teknisk skicklighet dekorerade Agi
Lindegren såväl nya kyrkor som gamla - Johannes och Gustav Adolfs
Katarina, Jakobs m. fi. i Stockholm, Katarina i väl prunkande
färger, Klara med nobel, dämpad färgverkan - och utanför Stockholm ledde
han utsirandet av Uppsala domkyrka vid Zettervalls restaurering. Västerås
domkyrka fick Agi själv restaurera 1896-98. Han arbetade i sin tids smak, var
tvivelsutan bland våra konstnärer den främste i ornamental komposition och
stiliserad teckning, utförde vid sidan av sina dekorativa uppgifter ett stort antal
smakfulla teckningar, textade adresser, bokband och annat. Han fick betydelse
ej minst som vägröjare, föregångsman - hans närmaste efterföljare voro Olle
Hjortzberg och Filip Månsson.
Agi Lindegren stod i sin fulla kraft, mitt inne i ett intensivt och rastlöst arbete,
då hans hälsa bröts av ett slaganfall. Han levde därefter i hela sjutton år i tvungen
overksamhet.
I förtid bröts även Hugo Hörlin mitt i en outtröttlig verksamhet för konstsinnets
och konstkunskapens höjande. Som ledare (från 1879) av Tekniska skolans högre
konstindustriella avdelning var han konstslöjdens mest energiska målsman, en
väckande kraft både som författare och som främjare i praktiken av industriens
höjande, av konstens popularisering och nationalisering, av svenska stilars
till-lämpning på konstslöjden.
Flera av de i det föregående nämnda arkitekterna ha varit verksamma även på
de dekorativa konsternas område. Även där gick vägen från imitation till
nyskapande. I ruminredning liksom inom möbelkonsten ha våra landsmän strävat
mindre till det överraskande och originella än till det ändamålsenliga. E
Josephson, Wahlman, Westman och andra åstadkornmo praktiskt användbara, enkla,
smakfulla och billiga vardagsmöblei. På detta område gjorde även målare -
Gustaf Fjaestad. Alf Wallander m. fi. - lyckade försök.
Älf Wallander liksom Gunnar Wennerberg vunno även inom
textil konst och keramik namn, berömda långt utom Sveriges gränser. Wallander,
som vi lärt känna som målare - tidigt utvecklad, orädd och företagsam1 -
debuterade 1896 som keramiker och textilkonstnär och blev en outtröttlig försökare
även på dessa områden. Hans keramiska alster uppenbara fantasi och fyndighet,
ej så litet av ungdomligt gåpålynne, därjämte rörlig skulptural karaktär,
formgivningen gärna kraftig, robust, bastant, färgverkan stark och livlig. Växtvärlden
och även djurvärlden gåvo honom motiv. Solrosor, näckrosor, kardborrar,
rönnblad och därjämte delfiner, svanor, ödlor, krabbor liva hans skålar, fat och vaser,
1 Se sid. 438.
Agi Lindegren, f.
1858, d. 1927.
Hugo Hörlin, f.
1851, d. 1894.
Alf Wallander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
