Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gammal frihet voro för dem ett. Missionsförsök hade
icke saknats. Angelsachsiska evangelister hade mer än
en gång besökt sina stamfränder kring Elbe, men mödan
hade varit fåfäng. Bonifatius hade icke velat släppa
tanken på att bli sachsarnas missionär. Därav blev dock
intet. Han hade arbetsfält nog. Och martyrkronan vann
han på annat håll. Att gå till sachsama var ett dristigt
företag. Alkuin berättar, att många av hans landsmän
på kort tid blivit martyrer. Willehad, en av Ansgars
företrädare på Bremens biskopsstol, hade verklig
framgång men måste fly. Han hade inkallats av Karl den
store, vars kejsartanke var att sammansluta västerlandets
folk i ett enhetligt kristet kulturvälde. Missionen bland
sachsarna blev ett långt kapitel. Vid sekelskiftet (800)
hade evangeliet nått fram till Elbe. Några år senare var
också landet på andra sidan, Nordalbingien, ett
bearbetat missionsfält. Troligen 812 invigde biskop Amalar
av Trier en vacker kyrka i det gamla Hammaburg7,
och den kort förut uppförda borgen Itzehoe vid floden
Stör blev ett skydd mot de påträngande danerna.8
Sachsarnas omvändelse röjde väg för den skandinaviska
missionen. Tanken på en sådan hade tidigt varit uppe
hos frankerna. Redan sommaren 789 skriver Alkuin
till biskop Willehad i Bremen: »Underrätta mig
brev-ledes, om det finns några utsikter för ett missionsarbete
bland danerna». Friseraposteln Liudger var villig att
gå med evangelium till normannerna. Oron för den
unga frisiska kyrkan lämnade honom icke. Den följde
honom i drömmen. Han såg solen fly undan och
himlen överdragas av mörka moln från norr. Han bönföll
kejsaren att få gå ditupp.9 Förgäves. Karl vägrade.
Han hade gjort halt vid Eider. Det blev sonen, Ludvig
den fromme, som tog upp den nordiska missionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
