Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljuvlighet föll över själen, nämligen den helige Andes
smörjelse, så att han kände sig liksom pånyttfödd i Kristi
nåd. Och rösten utgöt välsignelse över honom. Därefter
påminde åter, som han tyckte, de förutnämnda männen
aposteln, att han skulle utse en lärare åt dem — de
syntes nämligen vara emot vad han föreslagit dem. Liksom
harmsen svarade han då: ’Har jag icke sagt Eder, att det
borde vara denne, som här står? Varför tveken I? Haven
I ej hört den helige Andes röst, som kom ned över honom
för att viga honom till Eder herde?’ Vid dessa ord
vaknade han ur drömmen, som han haft tre år innan han
blev kallad att styra Bremens stift. Han var nu alldeles
viss på att det var hans plikt att gå någonstädes hän i
Herrens namn men vart visste han icke. Men när han
på konungens befallning kom till nämnda kyrka och
fick veta, att den var invigd åt den helige Petrus, och där
också råkade några, som ej voro villiga att taga emot
honom, erinrade han sig sin syn. Och det var orsaken
till att han gick med på att övertaga styrelsen av detta
stift, ty eljest skulle han aldrig velat göra det, enligt vad
han högtidligt försäkrade.»
Ledsagad av prästen Aldrik och greve Reginbald
— de voro konungens ombud — drog Ansgar in i
Bremen. Men nya svårigheter inställde sig. Bremen lydde
under Köln, vars ärkebiskop länge satte sig på tvären.
Efter mångåriga förvecklingar lades avgörandet i påvens
händer. Det var Nikolaus I, en kluniacensare före Cluny.
Genom en myndig bulla godkände han — några månader
före Ansgars bortgång •— andra Mainzsynodens beslut.
Han gjorde det i ordalag, som klart fixerade påvens
självklara rätt att ensam besluta i frågan. Han betonar också,
att han i detta ärende helt bestämdes av den nordiska
missionens krav. Den av Nikolaus avfattade urkunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>